Det var in i det längsta högst oklart om George Diaco skulle hinna bli spelklar till fredagens match. Nu löste sig det administrativa som behövdes för att kanadensaren skulle få spela och ta plats med Eddie Levin och Jakob Karlsson i förstakedjan.
Den lille, men elegante och hårt jobbande liraren skulle sätta sitt avtryck på matchen. I första perioden var han på väg igenom, men fick pucken för långt ifrån sig när han skulle göra den sista dragningen.
Islossningen kom istället i andra. Efter drygt fyra minuter tog han ett skott som Jakob Karlsson höll sig framme och petade in returen på till 2–0. Tio minuter senare var 3–0 ett faktum.
Ett ovanligt mål för att komma från Diacos klubba.
– Ja, det brukar inte vara från blålinjen som jag gör mina mål. Men jag såg att det var bra med trafik framför kassen så jag tog chansen att lyfta in pucken. Målvakten hann inte med på den så jag får tacka mina lagkamrater för bra jobb där.
AIK var sedan på väg ikapp vid både 3–2 och 4–3. Till slut blev det ändå ett efterlängtat segerjubel för VH sedan 5–3 kommit i slutminuterna i öppen bur.
– Det var väldigt skönt att få vara med och bidra till en seger direkt. Jag hittade ett bra samspel med Jakob och Eddie i min kedja.
En detalj som grämde forwarden efter matchen var att VH inte lyckades göra mål på AIK då de fick chansen att spela fem mot tre i två minuter precis efter gästernas reducering till 3–2.
– Vi hade många fina lägen i powerplay så där borde vi ha fått in pucken tycker jag.
Var det något som var svårt med att göra första matchen i ett nytt lag på en ny nivå?
– Jag kom in i tempot bra kändes det som. Samtidigt kan det bara bli bättre ju fler matcher vi får tillsammans.
1 346 åskådare var på plats i VBO Arena på fredagens match. Vimmerbyklacken fick jubla och fick sannolikt en ny favoritspelare i laget.
Hur var det att spela inför hemmapubliken i Vimmerby?
– Det var jätteskön atmosfär. Publiken var väldigt högljudd och jag kände verkligen stödet från läktarna. Det var väldigt roligt.