Det är en oerhört nedstämd George Diaco som Sporten möter i båset på Hatstore Arena, ett tag efter det tunga nederlaget med 3–2 på övertid.
I ställning 1–1 i mitten av tredje perioden prickade nytillskottet stolpen. Bara det hade kunnat få en spelare att gräma sig.
Men som om det inte vore nog... När bara sekunder återstod av den jämna fajten skrinnade han sig fri och kom en mot en med KHC-keepern Jacob Crespin, förra året i Halmstad. Det enda som återstod var att lägga in pucken med backhand i ett ganska så öppet mål. Men då sprattlade Crespin till, fick upp plockhandsken och matchens prestation var ett faktum.
Istället för att avnjuta tre poäng på bussen hem blev VH snuvade på segerns sötma. Även denna bortafajt.
– Om vi hade spelat som vi gjorde i tredje perioden hela matchen hade vi vunnit. Målvakten gjorde ett par fantastiska räddningar... Det är svårt att sätta ord på känslorna just nu, säger Diaco med blicken ner i backen.
Hur gick tankarna när du kom fri?
– Jag visste att det inte fanns mycket tid kvar. Jag försökte göra en dragning och så... Den ska bara in.
Och ett stolpskott i mitten av sista perioden blev det också.
– Ja... Jag har inte ord för det.
Hur är du som person efter en sån här match, blir det tufft att somna inatt eller släpper du det och går vidare fort?
– Nej, det kommer ta lång tid att somna. Men som tur är kommer det alltid en nästa match. Förhoppningsvis sätter jag en då.