Vimmerbysonen Linus Hultström är till vardags en framträdande spelare i KHL. Nu får han chansen att representera Tre Kronor i OS.
Datum: 10 februari. Tid: 05:10 (svensk tid). Plats: Beijing National Indoor Stadium.
Där och då är det dags för Vimmerbysonen Linus Hultström att OS-debutera för Sverige.
I ett av husen i bostadsområdet Hultet i Vimmerby kommer det garanterat att vara känsloladdat, med en hög dos av adrenalin, nervositet och förväntan. Allt i ett.
Kanske att vovven Bodil känner att det är något extra med matte och husse just den här speciella dagen, och så tidigt på dygnet.
Att som förälder få se sin son spela OS för Tre Kronor är naturligtvis en händelse som verkligen sticker ut.
När vi träffar Mia och Michael inför vad som komma skall ger de ändå ett ganska coolt intryck.
– Jag trodde att det skulle bli tufft för honom att bli uttagen. Hur det än är så finns det en massa duktiga hockeyspelare i vårt land. Det är klart att vi känner glädje och stolthet. Som alla föräldrar lever vi oss med i våra barns liv och gläds åt när saker och ting går bra. Det är en häftig upplevelse Linus får vara med om. OS har jag själv tittat på sen jag var liten, säger Michael Hultström.
Mia fyller i:
– Det är jättekul för honom. Och det var ju sån lång väntan innan truppen blev klar.
Att Linus skulle bli idrottsman var ingen högoddsare. Michael var själv en hockeykille och spelade hela sin karriär i Vimmerby Hockey. Mia var både fotbollsspelare och hockeyspelare.
– Man kan säga att Linus fick mitt spelsinne och Mias skridskoåkning, haha.
På nära håll har de följt sin nu 29-årige sons karriär, från de första stapplande skridskoskären i Vimmerby Ishall, till TV-pucksvinsten med Småland, spel i svenska elitklubbar, landslagsdebuten och den nya vardagen som proffs i ryska KHL-laget Metallurg Magnitogorsk.
Det är en enastående karriär.
Som förmodligen når sin höjdpunkt snart, än så länge kanske vi ska tillägga.
– Ja, OS lär slå allt annat han har varit med om, säger Michael.
Vinter-OS avgörs i Peking. Den 10:e februari går Tre Kronor in i hockeyturneringen, då Lettland väntar i första matchen.
För en tid sedan besökte de sin hockeyspelande grabb i Ryssland och fick se honom i hans vardag där.
– Det var jäkligt skoj. Om det inte hade varit för allt det här med coronan så hade vi säkert varit och besökt honom flera gånger, men nu är det som det är och det är svårt att komma dit med alla restriktioner. Vi var tvungna att få en inbjudan från klubben.
Hur var era intryck?
– Vi var hos honom i Magnitogorsk en vecka. Under den tiden spelade de fyra hemmamatcher. Det var en stor upplevelse. Det är snäppet upp jämfört med SHL. Det finns otroligt många duktiga spelare. Hockeyn skiljer sig också från den svenska. Det är mer strategiskt i Ryssland. I Sverige ska det vara högt tempo hela tiden. Magnitogorsk är med ryska mått en liten stad, men i Sverige ganska stor med drygt 250 000 invånare. Det är en stad där mycket kretsar kring gruv- och metallindustrin. Ägaren till det stora företaget i staden, driver också hockeyklubben.
Michael berättar att i den rådande situation som präglar världen, så bor Linus som de flesta andra utländska importer i KHL ensam i en lägenhet i Magnitogorsk. Övriga familjen, där sonen nyss fyllt ett år, bor i Linköping.
Metallurg Magnitogorsk är just nu en av de ledande i Ryssland. Tillsammans med Traktor Tjeljabinsk toppar de den östra konferensen och är näst bäst av alla lag i KHL. Hultström är poängmässigt sjua bland alla backar i KHL med 28 poäng (4+24).
Linus är en så kallad modern back och ofta högproducerande. Det var han i SHL och nu även i KHL.
Pappa Hultström tycker att han har utvecklats och blivit en ännu bättre hockeyspelare under tiden i Ryssland.
– Han har blivit stabilare, över hela banan. Det är också ett måste med tanke på att han möter bättre spelare.
När förstod ni att Linus skulle kunna nå långt inom hockeyn?
– Det var nog när han kom med på de första samlingarna till Smålandslaget. Det fanns vissa kvaliteter hos honom som stack ut. Som spelsinnet, hanteringen med klubba och puck och kanske framför allt förmågan att placera sig rätt i banan. Sen hade han fördelen av att det var små årskullar i Vimmerby, vilket gjorde att han fick spela i många lag. Han och hans kompisar bodde ju nästan i ishallen, haha. De älskade hockeylivet och gör det förhoppningsvis fortfarande.
Det stora lyftet för honom kom i Leksand. Då blev Linus verkligen etablerad, vilket sedan förstärktes under åren i Djurgården.
Nu väntar Olympiska Spelen runt hörnet.
– Det är förstås tråkigt att vi inte kan vara på plats och se honom spela live, men det får vi leva med. Nu får vi följa honom hemifrån istället, säger Michael.
Hur kommer det gå för Sverige då?
– Ryssland och Finland känns nog starkast på förhand, men det är såklart svårbedömt. Lag som Tyskland och Schweiz har också visat att de kan kliva fram på ett OS. För Sverige gäller det att de lyckas få ihop laget. Det kan vara svårt på så pass kort tid, men jag tror att det kan räcka långt, menar Mia.
Hur tror ni att det blir när det är OS-dags. Kommer ni sitta och hoppa hemma i TV-soffan när han spelar?
– Det är klart att det blir speciellt. Vi får väl se hur vi reagerar. I vanliga fall är vi ändå ganska så lugna båda två när han spelar. Det kommer bli så roligt. Och häftigt att Vimmerby fått fram spelare som "Kosse" (Kosovare Asllani), Jesper Svensson och Linus, som kan hävda sig på en sån hög nivå.
Mia och Michael Hultström gör sig redo. Sverige och Linus Hultström gör sig redo.
OS är snart här.
