Det tar tid att läsa hans meritlista. Så lång är den. Inte minst när det kommer till finalserier i kampen om SM-guldet.
Han vann fem med Färjestad, förlorade fyra. Som sidekick åt Tommy Samuelsson firade han första guldet som tränare 2011. Sju år senare hjälpte han Sam Hallam att plocka fram det bästa ur Växjöspelarna – som slog Skellefteå med 4–0 i matcher.
Ville växa in i rollen
Frågan är varför en av svensk hockeys främsta spelare genom tiderna dröjde över tio år med att ta huvudansvaret för ett elitlag.
Jönsson förklarar:
– I början var det ett medvetet val för att bygga på erfarenhetsbanken, inte gå direkt från att vara spelare till huvudansvarig. Jag ville växa in i det, känna att jag var redo. De senaste tre åren har jag haft möjligheter att bli huvudansvarig men av olika skäl blev det inte så. Den här gången känns det rätt.
Spelaren Jönsson hade inga planer på att bli tränaren Jönsson.
– Jag tyckte att jag som spelare gav mycket i tid och energi åt att prestera och då hade jag en idé om att när jag slutade skulle jag göra något annat. Men jag halkade in i tränarkarusellen, kände att det var kul och så blev det att jag blev kvar. Nu får det bli hockeytränare, men det här är inte ett jobb jag jagat med ljus och lykta.
Öppen för förändring
TT: Dina dragna lärdomar, vunna insikter under din första säsong som ansvarig SHL-tränare?
– Jag har inte varit så reflekterande hela tiden i mitt ledarskap den här säsongen. Det som slår en är att man måste vara lyhörd, öppen för förändring. Jag kan ha en plan, men känner jag att den inte fungerar måste jag vara snabb, identifiera problemet och hitta en annan väg.
Jönsson tror som ledare mycket på delaktigt och ansvarsfördelning.
– Jag vill ha ett team där alla bidrar och jobbar tillsammans. Man måste inte alltid vara överens, men för mig är det viktigt att personerna närmast mig får bidra med sin kompetens. Där har vi lyckats bra.
TT: Vilken nytta har du nu av din ansenliga erfarenhet från SM-finaler – om du har någon nytta?
– På ett personligt plan har jag nytta av det. Att jag kan vara lugn i det, att lita på kompetensen och min egen kunskap. Sedan är det mitt jobb att förmedla det till spelarna. Få spelarna i ett bra mentalt tillstånd, se möjligheterna och gå ut och köra och jaga en seger. Det är viktigt att vi inte blir för defensiva och passiva.
"Det ska bli kul"
TT: Ettan mot tvåan i grundserien möts i finalen. Sveriges två bästa lag den här säsongen?
– Det kan man absolut säga. Det är två olika filosofier som möts. Skellefteå spelar frejdigt, vi med lite mer kontroll.
TT: Vad gillar du med Skellefteå?
– De spelar med kontroll, men också mycket framåt, offensiv hockey.
TT: Vad talar för Växjö i finalserien?
– Att vi är har bra koll, är skickliga, har ett bra stabilt försvarsspel och är vassa när vi får lägen. Vi kan också ha våra sjok av offensivlusta. Det ska bli kul att gå upp mot Skellefteå.
