Den 36-årige Leksandsbacken skulle bara ta en tur med motorcykeln runt sjön Siljan utanför Leksand, men det slutade i katastrof för världsmästaren från 2013.

– Jag pratar inte gärna om det som hände, för det gör fortfarande så ont att tänka på. Men så mycket kan jag säga att det inte är bra att landa på nacken, säger han till DT.

Fransson var säker på att han brutit nacken, och säger att han varken kände ben eller armar när han vaknade upp efteråt.

Men sedan började känseln så sakta komma tillbaka.

– När jag fick tillbaka känseln gjorde det ont så förbannat. Jag trodde axlarna och nacken hade gått i kras och bara hängde ner. Hade fruktansvärda smärtor de första veckorna, åh, fy fan… Det lär ta tid innan nervsmärtorna går bort, men läkarna tror jag ska bli fullt återställd, säger han.

Fransson ådrog sig två småfrakturer på halsryggkotorna samt blödningar och ligamentskador. Han behöver fortfarande bära stödkrage dygnet runt.

Nu ligger fokus främst på att kunna återgå till en normal vardag, ishockeyn får komma därefter.

Mer än något annat är han glad över att det inte gick ännu värre.

– Har jag sen småskavanker är det skit samma, sånt får jag lära mig leva med. Jag är evigt tacksam att jag klarade mig så här bra, trots omständigheterna mår jag rätt fint. Jag är glad, lycklig och tacksam för att jag kan gå och ha full rörlighet. Lite smärtor får man köpa, för jag hade en jävla tur, säger han.