När vi kliver in i ishallen biter kylan tag i våra kinder och vi möts av ett varmt leende av hockeyspelaren Elsa Karlsson. Redan i tidig ålder ägnade hon många timmar på isen, för fyra år sedan utvecklades det till ett brinnande hockeyintresse. Att vara ensam tjej som spelar ishockey är mycket ovanligt.
– Jag blev positivt bemött. Framför allt killar tycker det är häftigt att en tjej vill spela hockey. Den feedbacken har pushat mig att ta det klivet, säger Elsa och skiner upp i ett leende.
Idag spelar hon i team 04-05, som ensam tjej.
Efter dessa fyra år av blod, svett och tårar kom en del av belöningen av hennes prestation i VH-tröjan förra veckan då hon fick chansen att representera Småland i Stålbucklan. Inför turneringen var det ett antal träningar i Virserums ishall, där laget svetsades samman.
Elsa har tidigare år fått chansen att vara en del av Smålandslaget men tackat nej för att hon inte känt sig redo. Men i år stod hon rakryggad och bestämd:
– Nu skulle jag bara köra, säger Elsa självsäkert.
Hennes förväntningar inför Stålbucklan var stora. Samtidigt visste hon att konkurrensen i laget var tuff. Elsa misstänkte innan turneringen startade att hon inte skulle få mycket speltid, men var glad att få vara en del av laget.
Spänning i luten
Småland vill lyfta flickor och tjejhockey. Förbundet arbetar målmedvetet med att öka antalet tjejer till att spela hockey. 2012 grundade Svenska ishockeyförbundet Stålbucklan, som är till för flickor i åldern 14–16 år.
I år spelades Stålbucklan i Rydaholm, Ljungby, Diö och Alvesta. Småland gick som ett segertåg, men i semifinalen snubblade Småland på mållinjen när Stockholm besegrade laget med 1-0 efter ett tufft möte. Småland lämnade planen med nedsänkta huvuden och tystlåtna in i omklädningsrummet. Fast det skulle inte stoppa Småland från att ta med sig en medalj hem.
Det var nu allvaret började. Två lag som skulle slåss om bronsmedaljen, Småland mot Skåne/Blekinge. Vem kommer att vinna? På arenan samlades supportrar för stötta fram sitt lag, publikhavet jublade när de två lagen kom in på arenan. Kamerorna började rulla klar för sändning. Lagen ställde sig mot varandra redo för en tekning, och spelarna kände en spänning i luften.
Efter två minuter fick Smålandslagets lagkapten en passning direkt efter en vunnen tekning. Lagkaptenen hittade ett bra läge och gjorde ett dragskott från blålinjen. Pucken gick rakt upp i krysset. Glädjen var påtaglig från de hejande supportrarna och spelarna på isen omfamnade varandra av lycka. Bronsmatchen var väldigt jämn och tight. Det kunde ha gått lite hur som helst, men till slut stod Smålandslaget som segrare.
Stor stjärna?
Småland tog bronsmedaljen – och Elsa Karlsson är stolt över sin prestation och evigt tacksam att hon fick vara med om denna häftiga upplevelse. Ett minne för livet för hockeyspelaren från Vimmerby.
Det är inte varje dag en Vimmerbytjej får uppleva att spela i en fullsatt arena med ett högt publiktryck, många reportrar på plats och med bra mediabevakning. Detta kommer säkert vara ett minne för resten av livet. I höst ska Elsa börja på hockeyprofil i Vimmerby, där hon kommer fortsätta med sin individuella utveckling.
Vem vet, vi kanske ser henne som en stor stjärna i framtiden.