KRÖNIKA: Det bästa jag sett sen Janne "Bodas" tid
Ofta använder jag något slarvigt förstärkningsord som exempelvis ”galet”, ”grymt”, ”sanslöst” och ”sjukt”. Ja du förstår – ”sjukt bra” och så vidare. Jag ska sluta med det. För om jag fortsätter att missbruka dem har jag inga kvar när jag ska beskriva insatser som den Jesper Kokkonen gjorde i kväll.
Vimmerby lyckades inte få stopp på Borlänges förstalina. Tur då att man själv hade en som var ännu bättre - och att man hade Jesper Kokkonen.
Foto:
Det gjorde man inte.
Tvillingarna Eriksson och Marcus Andersson gjorde tre av Borlänges fyra mål och var så vassa att min japanska filékniv, som jag fick i julklapp, känns trubbig.
Men nu spelade ju det ingen roll. För även om Borlänge hade sin förstalina, mötte de Vimmerbys dito, som var klassen bättre. Och framför allt hade Vimmerby Jesper Kokkonen. Tre mål och två målgivande passningar. 5-4 till Vimmerby.
Jag vet inte om jag har sett en spelare vara så dominant i Vimmerby ishall sedan Janne ”Boda” Carlsson stod på huvudet i målet mot Skärblacka (tror jag det var) för kanske 30 år sedan och toppade sin insats med att svara för en målgivande passning efter att ha dragit två pressande forwards med ett par eleganta höft- och klubbvrickningar?
Det är ju lätt att bländas av poäng. Men nu var det inte bara dessa som gjorde Kokkonens kväll. Det här var Jespers klart bästa match för säsongen. Han var faktiskt mer dominant än vi visste att han kunde vara – fullföljde situationerna, stark skridskoåkning, glimrande teknik och ett sådant psykologiskt övertag på Borlängens backar att de bleknade så fort han fick pucken.
Anledningen till den här explosionen finns nog bara inne i Jesper Kokkonens eget huvud, men det är ju ingen hemlighet att han trivs väldigt bra med att ha ”nye” tränaren Eric Karlsson på bänken.
En annan kille han trivs extremt bra med är Hampus Harlestam. Och nu är de ihopkopplade med varandra igen - precis som de ska vara. Den lille skicklige centern var också extremt bra i går. Den speeden...
Vad som däremot inte var lika bra var spelet i egen zon och framför allt spelet framför egen kasse. Mot Borlänge håller det, men i det långa loppet duger det inte att sprida gåvor på det sättet.
Dock! Den energi och det spel Vimmerby inledde matchen med under de första tio minuterna. Wow!
Vimmerby parkerade i Borlänges zon. 1-0 efter tre minuter var i underkant. 1-1 efter tio kändes som ett rån värre än den stora tågkuppen i England 1963.
Men nu löste det sig ju i alla fall.
Så jobbar vi med nyheter