Efter 0–11 i OS-kvartsfinalen i Peking tog nya, unga Damkronorna ett rejält kliv i VM-kvartsfinalen.

Åtta måls skillnad på ett halvår – och inte minst kämpaglöden, envisheten och tron på det omöjliga var den stora skillnaden.

Målvakten Emma Söderberg blev utbytt efter två perioder i Peking och nio insläppta mål.

På torsdagskvällen stod hon som en gigant i puckregnet och räddade 54 av 57 kanadensiska skott.

– Det är aldrig kul att förlora, men jag är jävligt stolt över hur vi går in och kör i dag. Vi ger dem en bra match, de kunde inte ta något för givet, säger hon.

"Sopa oss under mattan"

Hon upplevde också OS-guldlaget från i februari och regerande världsmästaren blev frustrerat.

– Det känns som de hade trott att de bara skulle kunna sopa oss under mattan. Men de insåg ganska tidigt att de skulle få slita för det här. Man såg att de firade ganska hårt när de hade gjort sitt andra mål, säger Söderberg.

Då var drygt halva matchen spelad. Och i slutet av andra perioden fick svenskorna ett gyllene läge att skrämma slag på Kanada ännu mer. Men två raka powerplay gav inget resultat – även om det var nära.

– De få chanserna vi får ska vi ändå försöka trycka till. Hade vi gjort ett mål eller två så hade de nog blivit otroligt nervösa. Jag tycker vi kämpar för det i 60 minuter, men vi får träna på skotten, säger Ljungblom vars lag förlorade skottstatistiken klart, 9–57.

"Värt att satsa på oss"

Faktum är att Damkronorna bara förlorat med mindre marginal en gång i mästerskapshistorien som bjudit på 16 raka förluster mot Kanada.

I OS i Nagano 1998 vann Kanada med 5–3.

Ljungblom om vad den svenska insatsen betyder för framtiden:

– Väldigt mycket, det är klart att vi vill stå som segrare, men det är ett otroligt stort steg jämfört med Peking. Det visar att damhockeyn går framåt i Sverige och att det är värt att satsa på oss. Det finns mycket gott att ta med sig.