Ifjol var Christopher Fish VIK:s kanske bästa spelare sett över 52 omgångar plus kval. Den här säsongen spelar han sin ishockey i Norrköping och Vita Hästen. Och 23 sekunder in mot sin gamla klubb hamnade han i målprotokollet. Ett försvarshaveri från VIK gav Jesper Samuelsson och Fish fritt läge mot Östlund som var chanslös. Mardrömsstart för VIK, som dock jobbade sig in i perioden, bland annat tog man sig igenom två Erik Gustafsson-tvåor. I det offensiva spelet lämnades hur som helst ganska mycket övrigt att önska. Pucktempot var lågt och omständligt. När VIK skulle utjämna i power play i periodens slutskede tog sig istället Henrik Nyberg fram längs högerkanten, kastade in ett höstlöv som Viktor Östlund såklart skulle ha räddat och gjorde 2–0 till hemmalaget. Klar fördel Hästen efter 20.
VIK började andra perioden klart bättre. En utvisning på Hästens Jens Hellgren gav laget ett PP-läge. Och då tog man sig åtminstone in i matchen. Inte målmässigt, för närmare än att pucken dansade runt i målgården kom man inte, men spelmässigt. Tempohöjningen blödde över i fem mot fem-spelet och VIK gick från att ha varit reaktiva till aktiva. Efter åtta minuter visade Darren Nowick ut 2+10 minuter för checking from behind sedan han skickat in Gustav Ahnelöv i planket på ett ganska osnyggt sätt.
Det som hände i målväg hände efter 16:12. Hästens Mattias Kalin blev upphakad av en VIK-back och domaren dömde straff. Den tog Fish hand om och lade in den mellan benen på Östlund. VIK:s bästa läge kom i numerärt underläge och var ett verk signerat Alexander Lindqvist-Hansen. Han trampade ifrån samtliga Hästenspelare och testade Hellgren med en backhand. Inget nätrassel. Mål- och spelövertag för Hästen efter 40.
VIK fick tidigt det läge man önskade: power play. Första minuten var bra men bar inte frukt. Därefter slarvade man något otroligt i försvarsspelet och i spelet med puck uppträdde man egoistiskt och osynkat. Det gav Hästen flera öppna lägen och med bara lite vassare skärpa kunde matchen varit avgjord flera gånger om. VIK kom undan och höjde nivån en aning men det kändes sällan farligt. Vid ett fem mot fyra-läge i mitten av perioden hade VIK viss press men inga avslut som fick Hellgren i hemmaburen att darra. Den tredje perioden slutade 1–1 efter att Filip Suchý gjort periodens första i en rörig situation framför buren och Fish satt sitt tredje i tom bur med 98 sekunder kvar. I VIK är det få som kommer undan med godkänt. Bäst var Alexander Lindqvist-Hansen vars energi stundtals verkar oändlig.
