I tisdags grep brittisk polis en man, misstänkt för dråp, sedan Nottinghamspelaren Adam Johnson dött efter att ha fått en skridsko mot halsen i en match i den engelska ishockeyligan den 28 oktober.

Polisen har inte gått ut med namn eller ålder på den misstänkte. Han släpptes senare mot borgen men brottsmisstankarna kvarstår.

Händelsen väcker dels frågor om vilka risker man samtycker till vid utövande av en idrott men också vilka avsikter en spelare kan ha i samband med en idrottsaktivitet.

Svårbedömt fall

– Det är inte svårt att utkräva ansvar om jag blir knivhuggen när jag spelar fotboll. Då spelar regelverket ingen roll. Det här fallet är knivigare. Av bilderna att döma kan det bli svårt att avgöra om det var en ren olyckshändelse eller fanns det någon form av medvetet risktagande, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt.

Videofilmer från händelsen visar hur Johnson avancerar med pucken mot Sheffields mål. En Sheffield-spelare åker mot Johnson när han kolliderar med en annan Nottinghamspelare, varpå Sheffield-spelarens vänstra skridsko träffar Johnsons hals.

Mårten Schultz konstaterar att det är extremt ovanligt att händelser på idrottsplanen leder till fällande domar. Oftast sköter idrottens eget regelverk alla händelser.

– En aspekt är att det är ovanligt med så här allvarlig utgång. Mindre allvarliga skador anses oftast enbart vara en angelägenhet för sporten i sig och hanteras genom idrottens egna regelverk. En annan är att man på olika sätt samtycker till risk att bli skadad i många idrottsliga verksamheter. Man samtycker till risken att bli fälld när man spelar ishockey. Däremot inte till risken att bli dödad.

"Är anmärkningsvärt"

Schultz reagerar på att brottsmisstanken i det här fallet är dråp.

– Det är i sig anmärkningsvärt. Dråp är ju ett uppsåtligt dödande, säger han och tillägger att det finns olika grader av dråp i Storbritannien.

– Jag tror det finns en kvardröjande okunskap hos många där man tror att mord är när man vill döda någon och dråp är när det råkar bli så. Så är det inte. Dråp är mindre allvarliga fall av uppsåtligt dödande.

Jämför med Lilja

Schultz jämför med domen mot Jakob Lilja, den svenske hockeyspelaren som dömdes till villkorlig dom i Högsta domstolen för misshandel efter att ha crosscheckat en motspelare i nacken 2015.

– Det finns en likhet i att det är en personskada som uppkommit genom att spela ishockey. Sedan finns det skillnader också. Det regelbrott som Lilja gjorde sig skyldig till ansågs inte alls så allvarligt enligt hockeyns eget regelverk. Om det finns några indikationer på att den misstänkte medvetet tagit en risk genom att ha skridskon uppe i huvudhöjd med vilje, och det kan ledas i bevis, är det en helt annan nivå.

Mårten Schultz säger att det är väldigt sällan som misstänkta brott på idrottsplanen leder till åtal i Sverige.

– Däremot har det funnits processer mot klubbar för att inte vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda spelare och åskådare. Och det finns ett par kända fall från USA gällande skadeståndsanspråk där framgångsrika hockeyspelare skadats så de inte kunnat fortsätta karriären.