De 14 klubbarnas totala omsättning var 1 283 miljoner kronor. Det är en minskning på 611,3 miljoner kronor – eller 32 procent jämfört med säsongen 2019/2020.
Omsättningen per klubb minskade till 91,6 miljoner kronor från 135,3 miljoner.
Publikintäkterna stod för det i särklass största tappet med en minskning med 335 miljoner kronor.
"Den uteblivna publiken har varit, och är, ett hårt slag för svensk elitidrott, och för första gången på två år minskade klubbarna sin omsättning", säger Carlos Esterling, revisor på rådgivnings- och revisionsföretaget EY som ligger bakom rapporten, i ett pressmeddelande.
Rapporten presenteras dagen före premiären av årets SHL-säsong. Från den 29 september är publiken välkommen tillbaka till arenorna i större skaror.
Rättigheter största inkomstkällan
Som en följd av publikstoppet gick även intäkterna från servering, kiosk och souvenirer ned med 144,7 miljoner kronor.
SHL-klubbarnas största intäktskälla har varit ersättningen för tv-rättigheterna som låg på totalt 603 miljoner kronor.
Samtidigt har klubbarna även lyckats dra ned kostnaderna. Totalt uppgick de till 1 670 miljoner kronor, en minskning på 228 miljoner kronor mot säsongen 2019/2020.
Men det stoppade inte förlusten att öka till drygt 387 miljoner kronor 2020/2021 från knappt fem miljoner 2019/2020 för SHL-klubbarna.
Över 200 miljoner i stöd
Men trots det ökades det totala egna kapitalet.
Totalt visade SHL-klubbarna på en knapp ökning av det egna kapitalet med drygt 27 miljoner kronor och uppgår totalt till 454,8 miljoner kronor.
Noterbart är att jumbon Brynäs hade högst lönekostnader i SHL och Linköping, som slutade tredje sist, hade näst högst.
Under säsongen har klubbarna tilldelats ungefär 212 miljoner kronor i stöd från staten, via Riksidrottsförbundet, för att täcka inkomstbortfall till följd av tomma läktare.