De senaste veckorna har de skenande elpriserna blivit ett växande problem för SHL-klubbarna. Vissa klubbar äger sina arenor och vissa hyr av kommunerna, men oavsett kan det bli rejält kännbart för klubbarna.
Rådgivnings- och revisionsföretaget EY har för sjunde året i rad analyserat SHL-klubbarnas ekonomi utifrån klubbarnas årsredovisningar. I rapporten "Hur mår svensk elitishockey?" skriver EY att elkostnaderna för en klubb – oavsett om arenan ägs eller hyrs – öka med hela 400 procent.
Påverkar licenskravet
"Det innebär till exempel att en elkostnad för ishallen som i dag ligger på 3 miljoner kronor skulle kunna stiga till 15 miljoner kronor, en ökning med 12 miljoner kronor som påverkar både klubbens likviditet och resultatet på sista raden", skriver EY.
Detta kan påverka möjligheten att klara licenskravet.
De senaste två åren har licensnämnden frångått kravet på eget kapital. Detta till följd av coronapandemin. Men nu har en ny modell införts med ett procentuellt krav baserat på den totala omsättningen i respektive klubb där det den här säsongen krävs två procent. Den kommer att stegvis höjas för att 2025 kräva minst tio procent.
"Bör tänka framåt"
I nuläget är det fyra klubbar som inte klarar 2025 års krav: Linköping (tre procent), Timrå (fyra procent), Malmö (sju procent) och Örebro (tio procent).
"Pressen på SHL-klubbarna att prestera ekonomiskt har kanske aldrig varit större än i dag", skriver EY.