Halsskyddsböterna har blivit en snackis i upptakten av SHL-säsongen.
I måndags fälldes hela sex spelare för felaktig utrustning, samtliga hade burit sitt halsskydd på ett felaktigt sätt.
Totalt har 25 spelare – Frölundatalangen Lucas Raymond har åkt dit två gånger – bötfällts.
Spelarna tvingas betala 5000 kronor i böter första gången och åker de fast igen dubblas summan till 10000. Det är taket.
"Saknar kurage"
Nu börjar det dock knorras från spelarhåll. Röglebacken Eric Gelinas motsatte sig starkt anmälan från SHL:s situationsrum i senaste omgången och skrev i sitt försvar till Svenska ishockeyförbundets disciplinnämnd bland annat:
"Att ta det beloppet från spelarna, speciellt i dessa tider med lönereduktioner på grund av covid, saknar kurage".
Johan Hemlin säger:
– Det kan säkert finnas de som tycker att man är felaktigt dömd, men vi är två instanser som tittar på det, dels situationsrummet som gör en första bedömning, dels disciplinnämnden som gör den andra. Vi ser också att spelare som åker på böter använder halsskyddet på ett annat sätt i matchen efter. Det har vi väldigt tydliga bilder på.
Dödsolycka 1995
Halsskydd blev obligatoriskt i svensk ishockey efter den tragiska olyckan 1995 då Moras Bengt Åkerblom dog 28 år gammal efter att ha fått en skridskoskena över halsen. I augusti i år var Leksands landslagsback Jonas Ahnelöv bara millimeter från samma öde under träning.
Ahnelöv har ännu inte spelat någon match efter den omtumlande upplevelsen.
Bakgrunden till SHL:s åtstramning är att det slarvats med halsskydden, att de inte använts alls eller har gjorts som hemmabyggen som sitter bekvämare men inte skyddar.
– Vi har haft olika diskussioner genom åren, alltifrån varningar till utvisningar, men det blir en ganska knepig situation på isen om domarna i en fem mot fyra-situation ska gå in och ta ett lagstraff så att det blir fem mot tre för att en spelare inte har halsskyddet korrekt. Då enades man om att ett personligt straff i form av anmälan till disciplinnämnd och böter var en väg vi ville prova. Det är en sista utväg. Vi vill inte ha böter, men jag tror att vi sakta men säkert är på väg åt rätt håll. Det är en utbildnings- och attitydfråga, säger Johan Hemlin.