1) Powerplay. Det fungerade inte alls för VH. Varken i spel fem mot fyra, eller fem mot tre. Trots att man fick chans, på chans, på chans... Även Hampus Sylvegård sågade lagets PP-spel, med all rätt. Det kändes som att det var dags att förändra något och göra om lite i formationerna. Det gjorde tränaren också. Det funkade inte. Känslan är att självförtroendet är i botten hos i stort sett alla spelare.

2) Ineffektiviteten. Vi har sett det flera gånger den här säsongen, inte bara mot bottenlag. Vi minns matchen borta mot Nybro, då VH fullständigt körde över dem i första perioden. Ändå gjorde man inga mål. Lite så var det stundtals mot Tyringe också. Det saknas helt enkelt spets där framme. En riktig "killer".

3) "Trafik". Trafik framför målvakten. En klassiker. Men det är faktiskt det VH saknar mest av allt. Motståndarmålvakterna verkar alltid briljera mot VH och det kanske inte är så konstigt, när deras jobb blir ganska enkelt.

4) Värvningen. David Thomson från Kanada. Är det räddningen? Nja, svårt att se att en spelare ska göra allt. Men han blir säkert en bra injektion. Här krävs det dock mer. Varför inte smälla till med ytterligare ett par riktigt intressanta nyförvärv? En back och en forward, kanske...

5) Vårserien. Visst, grundserien blev en flopp. Men VH har tagit "bakvägen" tidigare, via Vårserien till slutspel. Säsongen är inte över bara för att man inte når Allettan. Men då krävs det att man hittar självförtroendet igen.