1) DRÖMMÅLET. Hockeygodis, klassmål, superläckert. Vi kan kalla det vad vi vill. Superlativerna räcker nästan inte till när vi ska beskriva Vimmerbys 2–1-mål i första periodens slutskede. Det var såååå snyggt. Thomson till Bäckstrand. Bäckstrand till en fri Isac Andersson, som var hur kylig som helst när han fullständigt grundlurade skicklige Dalen-målvakten Oscar Malm.
2) SUPPORTERKLACKEN. I tisdags var det glest på läktaren i Smedjehovs ishall. Publiksiffran nådde bara 270, i en premiärmatch i kvartsfinalserien. I returen under onsdagskvällen var det mer drag i hallen – och glädjande nog en hyfsat stor tillrest supporterskara från Vimmerby. Många anlände med supporterbussen. För VH var det såklart ett bra stöd att ha med sig i det andra mötet i Norrahammar.
3) SMÄLLARNA. Vad göra mot ett piggt, passningsskickligt, rörligt och kreativt spelande Vimmerby? Jo, smäll på rejält i varje fysisk kontakt, i varje närkamp, i varje situation. HC Dalen var så heta och intensiva i sitt duellspel. Det var tydligt att de ville få VH ur balans. Om de lyckades? Nja, inte nämnvärt.
4) OFFERVILJAN. Att vinna täta, hårda slutspelsmatcher kan ibland kosta en del. I det ingår att offra sig för laget, i alla lägen. Det fick vi se många exempel på i onsdags. Som när Charlie Björklund täckte skott i första perioden och fick riktigt ont. Som när Ludvig Vännström kom glidande i slutsekunderna i andra perioden och nästan hänsynslöst slängde sig rakt i skottlinjen och kanske förhindrade ett kvitteringsmål. Som Anton Carlssons täck på blålinjen i sistaperioden. Kan tänka att sånt värmer ett tränarhjärta.
5) MARGINALERNA. Ni vet det där med marginalerna. Det gäller att ha dem på sin sida. Som när Dalen låg på stenhårt för kvitteringen till 3–3 och var så nära att lyckas. Istället för nätrassel träffade pucken kryssribban. En kort stund senare skrinnade Oscar Gustafsson sig fri och satte snyggt 4–2.
