Därför blir konståkare inte lika yra som andra

De kan snurra uppemot sex varv per sekund – men lyckas ändå oftast hålla sig på benen. Här är hemligheten till hur konståkare undviker yrsel.

Kamila Valieva kan snurra som få andra.

Kamila Valieva kan snurra som få andra.

Foto: David J. Phillip/AP/TT

Konståkning2022-02-17 06:21

Alla som åkt en roterande karusell, eller tagit sig vatten över huvudet på dansgolvet, vet hur yrseln och desorienteringen slår till efteråt. Tänk dig då att göra det på is i häpnadsväckande hastigheter.

De som måste snurra i sin profession har en del trick, dansare brukar exempelvis fixera blicken på en fast punkt, och sedan snabbt rotera tillbaka huvudet till den när det inte går att röra på nacken längre. För konståkare fungerar det däremot inte, men en enkel teknik är att åtminstone försöka att hålla ögonen i en horisontell linje, enligt BBC:s Science Focus. Många konståkare har också en enklare dansrörelse efter en piruett för att återfå balansen.

Dansare bättre än roddare

Men den främsta, lite trista förklaringen till hur konståkarna och dansare undviker yrsel, är helt enkelt träning och åter träning. En person som börjar med konståkning eller dans blir lika yr som andra.

– Vad som gör olympiska idrottare speciella är att de inte bara tränar sina kroppar, utan de tränar också sina hjärnor, förklarar Kathleen Cullen, professor vid Johns Hopkins Universitet, i en Youtube-film som universitetet publicerat.

Imperial College i London studerade för några år sedan fenomenet genom att låta en grupp dansare och en kontrollgrupp, rekryterad från lokala roddklubbar, sitta på en snurrande stol i ett mörkt rum. Dansarna kände sig yra kortare tid än kontrollgruppen, och magnetkameraundersökning visade att området i hjärnan som är kopplat till yrsel var mindre hos dansarna, rapporterade Forskning & Framsteg.

Cullen, som studerar balansorganet, förklarar i klippet att signaler skickas från organet till hjärnan om hur vi rör oss.

Undertryckt information

I innerörat finns halvcirkelformade kanaler, som är fyllda med vätska och en slags sensorer som likt sjögräs flyter runt i kanalerna och registrerar vätskans rörelser. När vi snurrar aktiveras de, men när vi plötsligt stannar fortsätter vätskan att röra sig en stund, vilket ger en falsk känsla av att vi fortsätter att snurra fastän vi står stilla – helt enkelt yrsel.

– Vad de (konståkarna) lär sig över tid är att undertrycka den här formen av falsk information. Så hjärnan har lärt sig att bortse från det här felet. Det är inte helt borta, men det är betydligt undertryckt jämfört med normala människor, säger Cullen i klippet.

För den som vill kunna snurra utan att bli yr går det alltså delvis att träna sig till det.

– För de flesta personer är yrsel bara ett potentiellt problem under snabba och mer kraftfulla aktiviteter. Fantastiskt nog, när det behövs, kan våra hjärnor över tid bli bättre på att hantera de yrselorsakande uppgifterna vi möter, säger Brigid Dwyer, lektor i neurologi vid Boston University School, till CNN.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!