Rasmus Bexell frälste Gullringen med sitt nickmål.
Det är tillika den klassiska fotbollsarenan i Gullringen och som den nästan lika klassiske tränaren Kenneth Hedström ofta (eller ja..., vi hörde det åtminstone några gånger) benämnde som "norra Europas bästa arena". Man kan tycka att han tog i en aning där, vilket säkert till och med den mest inbitne GOIF-supporter kan hålla med om.
Nåväl. Fin och till synes välskött är den fortfarande och från läktarplats såg planen ljuvlig ut att spela på. Extra ljuvlig för hemmaspelarna den här dagen då formstarka serieledaren Ekhagen fick sig en knäpp på näsan. Det var överraskande för de allra flesta med tanke på hur olika riktning den här säsongen tagit för de båda tippade topplagen. Men kanske inte ändå. Bortasegern mot topplaget Sävsjö förra veckan skvallrade om att något var på gång. Att det kanske skulle vända i precis rätt tid när Malmbäck på kvalplats börjat böka där bakom och ge sig till känna på allvar.
Det blev vad vi kan kalla för en taktisk triumf. 1–0. "Stjärnan" Ralle Bexell som matchvinnare (givetvis på nick) och där matchplanen var lika tydlig som självklar. Håll det kompakt, låt Ekhagen ha boll, sätt pressen tillsammans när det ska pressas och kontra när läge finns. Cyniskt. Klarsynt. Enkelt. Alla kuggade i.
Visst, nu vann Malmbäck igen, men avståndet är likafullt fem pinnar tack vare "skrällen", eller vad vi ska kalla den för, på Gullemon. Allt tyder nu på att Gullringen kan borsta av sig alla tankar som eventuellt kommit och gått om risken att hamna i ett kval. Innan vi snart beger oss vidare till en kyligare plats, en annan idrott och till en annan miljö – hockey och VH-genrep mot Kalmar – måste korven nämnas. Den är så här långt, "by far" (engelska), den överlägset godaste och mest smakrika jag käkat i år på en idrottsarena. Bullens korv, släng dig i väggen vetja. Det var högsta klass, för att följa i Hedströms spår.
Oj, vilken smaskig korv det blev i helgen.
Lika taktiskt fulländat som Gullringen genomförde sin match, lika bra tog sig Vimmerby an sin.
Om VH i tidigare träningsmatcher blandat och gett en del, var det här något helt annat. Vi fick se en väldrillad, väloljad lagmaskin tydligt diktera villkoren på isen, med fart, aggressivitet och kreativ finurlighet i anfallszon som ledord. Kalmar hängde faktiskt inte med, i alla fall inte i de två första perioderna. Kan Vimmerby nå samma nivå när allting snart börja gälla på allvar – vilket spelare och ledare jag pratade med verkar vara rörande överens om att de måste – har åtminstone jag svårt att se VH som den självklara jumbo de utpekats som i olika sammanhang.
Det är inte bara att komma hit till VBO Arena (tack för att ni ändrade, hade alltid svårt för om konsult eller konstruktion var först i ordföljden på det förra arenanamnet) och lättvindigt hämta hem tre poäng, inte ens för topplagen. Men som sagt, det gäller att hålla den här höga standarden i match efter match. Någon korv blev det inte här och kan därför inte betygsättas, men väl norrmannen Isak Hansens straff som jag följde i kameralinsen och målvakten Claes Endreas mäktiga målvaktsspel. Det var best of the day.
Nybro nästa.
Allsvensk premiär.
Kanske blir det en ny solig historia.
"Sköna maj välkommen, tralla lalla la...".