Hur skulle det gå?
Skulle Vimmerby Hockey orka komma tillbaka efter smällen i fredags, där Karlskrona "snodde" det annars klara avancemanget till semi i förlängningen?
Det kom som en kalldusch, var snöpligt och inte alls särskilt rättvist sett till spel och chanser när unge Ludvig Markman pangade in 3–2 för KHK.
Vimmerbys svar var tydligt. Och då inte bara i själva matchen i den helt avgörande kampen i lördags, utan nästan direkt efter det försmädliga slutet i fredags. Redan där fanns det en övertygelse och också ett lugn, bland spelare och ledare vi pratade med.
"Det här skulle fixa sig".
Här fanns ingen tid att se tillbaka, deppa och kanske tycka synd om sig själva.
Nej. Framåt, framåt. Det var budskapet.
Frågan var bara hur segern skulle påverka ett pressat Karlskrona? Hade de fått den nödvändiga energiboost som skulle räcka för att stukade självförtroenden efter den senaste tidens svaga resultat skulle hitta tillbaka på rätt plats igen?
En sak var säker. Hos motståndarlaget Vimmerby var tron orubblig.
VH hade inte bara sitt spel eller sin starka form att falla tillbaka på, utan även vetskapen från de senaste säsongernas prestationer i liknande lägen i playoff. Det var en kraft att bära med sig in i avgörandets stund.
De visste vad det handlade om, inte minst egna produkter som kapten Jakob Karlsson och de assisterande kaptenerna Anton Carlsson och Pelle Ström. De visade vad klubbhjärta, fighting spirit och övertygelse handlar om när allt ställdes på sin spets.
Jag såg inte riktigt samma gnistrande glöd och trygghet i Karlskronas lag, trots att de i den här korta matchserien gjorde sin spelmässigt bästa match mot VH i lördags.
4–1 till slut – och en helt värdig vinnare.
Vimmerby var klart bättre än det forna elitlaget. Besvikelsen bland hemmafansen var påtaglig efteråt. Det användes verbala uttryck som inte gör sig lämpliga här för att få ut all frustration de kände.
För KHK är säsongen över.
I väntan på nästa säsong får nu supportrarna istället försöka njuta av att de bor i kanske Sveriges vackraste stad. Under vårt korta helgbesök visade sig Karlskrona sig verkligen från sin allra finaste sida.
Något som också hade behövts från stadens hockeylag för att kunna betvinga laget från norra Småland.
Det gjorde de inte.