Om jag höll mitt löfte? Nja, jo, nä... Inte än. Men det ska ske, någon gång. Har jag tänkt. Att jag inte gjort slag i saken beror (delvis, nästan allt faktiskt) på att jag har ett krånglande knä som svullnar upp för enkelt och det blir för tufft att gå över tre mil. Men, men. Jag måste ju bara göra det, eller hur. Frågan är bara när.
Tycker ni annars att det är okej om jag tar cykeln?
Jag vet alla fall en sak med säkerhet. Den här gången kommer jag INTE att lova att gå de där milen om inte Dackarna blir svenska mästare. På sin höjd till Storebro. Okej, klappat och klart. Vi säger så. Jag tar gamla Kungsvägen om det skulle bli aktuellt, vilket jag nu inte tror.
Dackarna är klara favoriter. Med insatsen mot Västervik i färskt minne kan det inte bli annat. Returen i Västervik i onsdags var nog det bästa jag sett ett Dackelag prestera på flera år. Det var en uppvisning som hette duga.
Vi bevakade matchen i gamla domartornet på Hejla Arena, jag och kollegorna Haris, Rikard och Bosse. Som initierade reportrar av hemmalaget hade nog de två sistnämnda en annan bild i sitt inre inför avgörandet, men den suddades bort heat för heat och ju längre matchen led.
Dackarna var kort och gott alldeles för bra. Inte ens stjärnor som den i helgen nyblivne världsmästaren Artem Laguta eller Fredrik Lindgren kunde göra något åt Janowski, Doyle, Woffinden, Thorssell, Jensen och Kling.
De skulle bara ta Dackarna till final. Punkt slut.
Mot Smederna får de finna sig i att ha favoritskapet. Trots att Eskilstunalaget vann serien och trots att Smederna piskade dit Dackarna i finalen både 2018 och 2019.
Den här gången tror jag inte ens att Jerker Erikssons närmast osannolika förmåga att tända sitt lag och få alla förare att lyfta till en högre nivå, (jag ska inte säga utomjordisk, det är att ta i) räcker ända fram.
Det börjar bli tjatigt, jag vet. Dackarna har i många år pekats ut som en av guldfavoriterna när expertisen sagt sitt i förhandssnacket. Målillaklubben har också varit där och nosat, men nu vet i katten om de inte norpar åt sig hela bytet.
Senaste guldet dateras till 2007. I mångas ögon ska det vara dags igen.
Då slipper jag dessutom att traska till Storebro, vilket i och för sig hade varit trevligt.
Kanske.