GLÖDHETT

Gräskänslan

"Som kalvar på grönbete", brukar man kalla det när fotbollsspelare äntligen får äntra gräsplanerna igen efter en lång vinter på konsgräs eller inomhus. Och jo, ja. Det är bara att skriva under på det. Trots att underlaget inte är alls lika jämnt och förutsägbart är träning på gräs oslagbart. Det är samma härliga känsla varje år. Nu är det bara att hoppas att pandemin och restriktionerna mildras så att vi snart får spela matcher också. 

HETT

Lokalidrotten tappar

Det är såklart en aning tveeggat. På bara några dagar kan vi konstatera att flera duktiga spelare som gett avtryck i den lokala sportvärlden väljer att lämna sina respektive klubbar för spel någon annanstans – och på högre nivå. Tomas Rydén och troligen då Mattias Wigley lämnar för Allsvenskan. Målkungen Mohammad Jafr har bestämt sig för att lämna Vimmerby IF för att styra kosan vidare mot Eskilstuna och spel i Syrianska i division tre. VIF blir också en stark profil fattigare på damsidan, då nyckelspelaren Greta Koponen väljer att satsa på innebandy i elitlaget Jönköpings IK.

VARMT

Blondie

Måste alla punkter vara sport? Jo, kanske att det bör vara så på en sån här lista, men nu struntar jag i det. Det låter kanske lite märkligt, men det är först nu som jag upptäckt hur fantastiskt rolig jag tycker serien Blondie är i vår tidning. Jag flabbar lite i smyg varje dag som jag läser de där tre rutorna. 

LJUMMET

SHL-slutspelet

"Eh...vad sa du...vann Rögle?". Okej. Normalt sett brukar jag ha ganska bra koll efter att den evigt långa transportsträckan är över. Slutspelet i hockey är något annat än den tradiga grundserien. Det kittlar. Men inte i år. Nu är nästan allt mitt fokus på Play out och det hisnande spännande mötet mellan Brynäs och HV71. Ett av lagen åker ur. Det har för mig alla fall helt tagit överhanden på vad som händer på högsta nivån i hockey-Sverige. 

KALLT

Så nära...

"Ett, två, tre...på det fjärde ska det ske...på det femte gäller det...på det sjätte smäller det". Det här är en ramsa som följt med sedan barnsben. Ibland poppar den upp på måfå. Som nu. Den här gången relaterar jag den till Vimmerby och ishockey. VH hade varit nära kvalserien tre år på kort tid. Nu var det samma visa för fjärde gången. Inte heller nu nådde klubben ända fram, utan föll på målsnöret mot Troja/Ljungby. Det är inte annat än att man lider med laget och spelarna. Men snart så smäller det...förhoppningsvis.