1) SLARVET
Det är näst intill obegripligt hur Vimmerby slarvat i spel numerärt överläge mot detta Piteå. I premiären släppte VH två mål i powerplay. Nu var det dags igen! Och det i ett läge när man ledde med 2–1 i slutdelen av matchen. Det var onödigt och svagt. Det ska naturligtvis inte få hända, men gjorde det likväl. Istället för en blytung trepoängare och verklig kontakt med toppstriden, så gav de sig själva inte chansen när nu Kristianstad återigen tappade poäng.
2) FÖRVANDLINGEN 1
Vi var på plats i Halmstad, i tisdags. Då stod Vimmerby för en av säsongens sämsta förstaperioder. Det var passivt, trögt och rent ut sagt dåligt. Bara två dagar sedan var det som att få se ett helt annat lag, mot Piteå. Förstaperioden var motsatsen till den i Halmstad. Nu var Vimmerby tillbaka på banan med besked. Det var piggt, rörligt, rappt och riktigt vasst. De bjöd på den hockey som de skämt bort hemmafansen med större delen av säsongen. 2–0 efter de inledande 20 minuterna var klart i underkant. Där och då var det stört omöjligt att tro att den här matchen skulle kunna sluta på ett annat sätt än en klar Vimmerbyseger och tre poäng in på kontot.
3) FÖRVANDLINGEN 2
På tal om förvandling eller hur man nu ska uttrycka det. Om den första perioden var bitvis lysande och bjöd på ren hockeypropaganda av Vimmerby, så var det precis tvärtom i mittperioden. Det var lika svårt att förstå nivåskillnaden i prestation som den mellan förstaperioden i Halmstad och den nu mot Piteå. VH satte sig i svåra situationer efter svagt spel i egen zon och hittade inte farten i mittzon. Samtidigt höjde sig Piteå väsentligt, vilket i och för sig inte var så svårt.
4) OVÄNTADE TRÄNARBYTET
I början av den andra perioden tvingades Hampus Sylvegård lämna båset och arenan. VH-tränaren träffades olyckligt av pucken vid sidan av huvudet av en egen spelare. Istället för att coacha laget fick han åka till Västervik och sys. In i hans ställe klev sportchefen och förra säsongens assisterande, Pelle Johansson.
5) STRAFFAVGÖRANDET
Allt skulle avgöras på straffar. Och vilket straffavgörande det blev. Det är sällan man ser så säkra, så bra straffar. Efter fyra raka fina straffar missade Piteås Mäkitalo. Sen dundrade Eddie Levin in Vimmerbys tredje straff och blev hjälte. Alltså fem fullträffar på sex straffar. Slutet gott, allting gott för Vimmerby, eller? Nä. Det var en seger med viss eftersmak med tanke på det onödiga baklängesmålet vid 2–1.