Vi laddade upp med thaimat innan. Mina smaklökar trivdes som fisken i vatten och det goda käket var en försmak av vad som komma skulle. En aptitretare till något ännu bättre om man så vill. 

Vitalavallen. Jag hade inte så goda erfarenheter från den arenan tidigare. Mest förluster på kontot mot hårda och fysiskt starka Vetlandaspelare. 

Myresjö/Vetlanda mot Vimmerby stod på agendan. På förhand ett förväntat toppmöte – och båda lagen hade också full pott inför matchen. Det brakade igång direkt när Marko Bjedov kom ren med Gustaf Johansson i VIF-kassen. Avslutet höll däremot inte högsta klass, utan hans yttersida gick några meter utanför. 

Det här var hemmalagets halvlek. Nästan fullt ut. Det här var nye Petar Velickovics halvlek. Jag blev smått förälskad i den vänsterfotade yttern. Vilket register! Han vände och vred, hade fart och en härlig teknik i kombination med bra blick för spelet. Vimmerby som kom från en uppvisning senast och 10–0 i ryggen mot Bäckseda, hade fullt sjå att freda sig, både mot honom och ett adrenalinstint Myresjö/Vetlanda. 

Ändå var det VIF som gick till halvtidsvila med 1–0 efter straffmål av Rickard Thuresson. Det speglade inte matchen. 

I andra halvlek fick Vimmerby ordning på grejorna, satte sitt försvarspel och vann kampen i mittens rike. Det är där matcherna brukar avgöras. Vi som var där fick se en halvlek som det sprakade om. Kanske inte rent spelmässigt och med en himla massa fina kombinationer och dribblingar hit och dit. Det finns så många fler ingredienser i en fotbollsmatch som kan göra att den från ett åskådarperspektiv blir något alldeles extra. Som den här. 

I takt med att höstmörkret tog ett halvt grepp om Vitalavallen blev kampen hårdare och hårdare. Tuffare och tuffare. Det var strid om varje centimeter. Det small friskt i närkamperna, Myresjö ville ha kompensationsstraffar, spelarna var i luven på varandra och det var en sån intensitet så att man nästan kunde ta på den. Det kokade. 

Som den lycklige 2–0-målskytten Ali Mohammed Mustafa uttryckte sig efteråt: "Haha, jag gillar när det blir så här hetsigt". 

Just det, Vimmerby vann till slut i en gastkramande tillställning, där tankarna snarare gick till en het uppgörelse i en boxningsring, än fotboll. 

Vad skönt det är att den lokala fotbollen går på högvarv igen!