Zebastian Modin gick i mål på 33.59,1, och bjöd på viss dramatik då han endast var nio sekunder snabbare än bronsmedaljören Dmytro Suiarko från Ukraina.

Det är Modins tredje medalj i spelen, sedan han tidigare tagit brons i sprinten och i tvåmilen.

– Jag har knappt förstått det, det bara blev, säger en medaljrusig Zebastian Modin till TT efter loppet.

"Riktigt bra skidor"

Modin höll tillbaka förhoppningarna inför 12,5 kilometer fristil med individuell start, som han inte trott sig ha bäst medaljchans på under spelet.

Men uppvärmningen inför lördagens fristilslopp kändes bra.

– Emil sade när jag körde någon liten intervall inför att "det här går bra, det är bra fart", medan jag tänkte att det inte gick så fort, att det kändes lagom, säger Modin.

Inledningsvis under själva loppet var farten också modest, och Modin placerade sig i mitten av startfältet när tiderna började trilla in. Men allt eftersom loppet gick plockades placeringar. Och likt tidigare under spelen var han avslutning stark.

– Jag hade riktigt bra skidor, det var en del av det. Det gick ganska tungt, men oavsett före känner man om det glider bra eller inte. Det här var bra, säger han.

Med hjälp av jämn fart passerades konkurrenterna en efter en.

– Jag tänkte att jag skulle hålla jämn fart och liksom gnaga ikapp – och det räckte. I slutet kunde vi dra i från lite, säger han.

"Allt var perfekt"

Snart började Modin känna doften av medalj.

– Med ett varv kvar fick jag höra att jag låg tvåa. När vi var där uppe på toppen för sista gången tänkte jag att jag skulle försöka att öka och klippa till lite inför målet. Då lyckades vi dra i från lite, men jag förstod ju att det var tajt.

Modins resultat i Paralympics är än mer imponerande med tanke på den struliga uppladdningen inför spelen.

– Allt var perfekt – guiden, skidorna, min kropp var väl det bästa det här året. Jag lade upp det bra så jag fick ut det jag kunde. Jag är så himla glad.

Guidestrul, skador och dessutom covid-19-infektion efter nyår. Modin har varit minst sagt osäker på formen, och inledde inte på bästa sätt med en tiondeplats i förra lördagens skidskytte.

– Jag tror att jag kommer att behöva läka kropp och själ efter det här. Det kommer nog komma en smäll om några dagar.

Guiden viktig

Att tidigare sprintstjärnan Emil Jönsson Haag klev in som huvudledsagare inför säsongen visade sig bli lyckat.

– Det har betytt jättemycket. Det är klart att det är viktigt att jag åker bra skidor, men har man en eller flera bra guider då kan man träna mer och i rätt terräng, förklarar Modin och fortsätter:

– Och att man har ett samspel och förstår varandra, så det är de två stora delarna. Utan guide så går det inte att göra sig själv rättvisa. Med tanke på hur relativt lite vi har tränat med varandra så förstår vi varandra jättebra.

TT: Hade du kunnat förvänta dig att lämna Paralympics med tre medaljer?

– Hade du frågat mig för ett år sedan, då hade jag kanske haft en sådan förhoppning. Hade du frågat mig för tre månader sedan hade jag sagt "lycka till" och hade du frågat mig för tre veckor sedan hade jag sagt: "Det är omöjligt".

Att dessutom få avsluta spelet med silver efter två brons är också en bonus.

– Just nu är det lite roligare, för det blev ju ett silver, säger han.

Modin hotade aldrig riktigt guldmedaljören Brian McKeever från Kanada, som var 52,5 sekunder snabbare. McKeever har tagit tre guld i årets Paralympics, och har 21 Paralympicsmedaljer totalt.