Ska Michael Wikstål från Målilla vara riktigt ärlig hade det fallit i glömska att han skickat in till tävlingen om att få ta plats som medpassagerare på Midnattssolsrallyts publiksträcka inne i Hultsfred.

– Plötsligt fick jag se en vän till mig gratulera mig till vinsten på Facebook och så fick jag telefonsamtalet som bekräftade att jag faktiskt vunnit, berättar Michael Wikstål medan han provar ut rätt storlek på hjälm och overall.

Han är förväntansfull, skulle lämpligen beskriva Michael som barnsligt exalterad, om man får lov att kalla hans iver så.
– Det är farten jag ser fram emot mest, att verkligen få uppleva den under kontrollerade former. Så jag hoppas Emrik vågar dra på, så jag får den där rätta känslan av ett rally. Det är den jag vill känna av.

Det är en halvtimme kvar till den ”riktiga” starten på publiksträckan vid Björkudd när Emrik och Michael gör sig redo att ge sig iväg i sin vipbil.

Tiden räknas ner. Något försenat, vilket bara höjt pulsen ytterligare. 

Tre, två, ett och Emriks silverfärgade Honda Civic, nybyggd sedan i maj, försvinner i ett dammoln längs Strandpromenaden för att vika av ut på Storgatan med asfalt, vidare in på gruset vid Gula kiosken, genom festivalområdet och vid Folkets Park väntar målgången. En sträcka på totalt 3,4 kilometer.

Michael Wikstål kliver ur bilen, nöjd och lycklig. Ett stort leende kommer över hans mun.
Frågan är om Emrik Smedberg vågade gasa på så mycket som Michael hoppats på?
– Ja, för sjutton. Det gick som bara den, 140-150 kilometer i timmen. Det var en lite knixig bana med chikaner och annat, så det var superkul.
– Det här blir något att skryta med i framtiden, när jag sitter på hemmet, tillägger han och skrattar. Det är inte så många som upplevt det här.