Varma löpare försöker svalka sig under Stockholm marathon pÄ lördagen.
Det var en 30 Ă„rs-present som hette duga.
"Du ska med oss och springa Stockholm Marathon", sa polarna Lizette Karlsson och Anna Pettersson.
Det var presenten och budskapet. För Felicia Blom var det bara att tja...sĂ€ga ja â och börja trĂ€na. HĂ„rt, lĂ€nge och regelbundet.
â Vi körde igĂ„ng i oktober och har legat pĂ„ mellan tre till fem pass i veckan sedan dess. Men nja, jag har Ă€ndĂ„ trĂ€nat för lite, haha.
I lördags var det examen. Det var dÄ all hennes hÄrda trÀning skulle bÀra frukt i fruktade Stockholm Marathon. I hög vÀrme och pÄ en distans som Felicia Blom inte varit i nÀrheten av innan, trots att det gick bra den dÀr gÄngen dÄ hon lyckades nÄ upp till tre mil i ett av mÄnga trÀningspass i förberedelserna innan maratondebuten.
â DĂ„ kĂ€ndes det faktiskt bra och jag kunde nĂ€stan öka i slutet, men dĂ„ var det typ tio grader. Nu var det nĂ„got helt annat, sĂ€ger hon nyss hemkommen frĂ„n den minst sagt minnesvĂ€rda trippen i vĂ„r kungliga huvudstad.
Felicia Blom visste att det skulle bli en tuff utmaning att springa över fyra mil, i det vÀdret. Hon som aldrig tidigare sprungit ett enda lopp, förutom nÄgon "plojtÀvling" som hon uttrycker det.
SĂ„..., hur var det?
â Eh..., motigt. PlĂ„gsamt, varmt och jobbigt. Allt, haha. Om du hade frĂ„gat mig igĂ„r sĂ„ skulle jag aldrig ens tĂ€nkt tanken pĂ„ att springa sĂ„ hĂ€r lĂ„ngt igen. Det var hemskt. Men idag, ja, dĂ„ Ă€r det mycket möjligt.
Felicia berÀttar att hon hade tanken att bryta och det "redan" efter 25 kilometer.
â Det var nĂ„gra gĂ„nger som jag tĂ€nkte strunta i det. Efter 21 kilometer "kokade" jag nĂ€stan pĂ„ StrandvĂ€gen. Det var varmt sĂ„ in i bombens och det var svĂ„rt att Ă„terhĂ€mta sig. Trots att det var sĂ„ mycket folk kĂ€nde jag mig ensam och plĂ„gad. Sen fick jag ny kraft vid en vattenpaus. Det var en man dĂ€r som peppade mig och dĂ„ kĂ€ndes det bĂ€ttre.
Men, trots de peppande och vÀrmande orden var det en slitsam resa in mot det efterlÀngtade mÄlet pÄ Stockholm Stadion.
Till slut nÄdde hon dit. Normalt sett brukar Felicia vara vid sidan om och heja fram sin pojkvÀn Filip Bengtsson till stordÄd pÄ crossbanan. Han Àr som ni sÀkert vet en av Sveriges bÀsta i sporten. Nu var det ombytta roller.
â Ja, nu var det hans tur att titta pĂ„ för omvĂ€xlings skull.
Hur kÀnner du dig nu dÄ, dagen efter?
â VĂ€ldigt stel, haha. Det var nog Ă€ndĂ„ rĂ€tt val av oss att stanna kvar i Stockholm efter loppet och inte Ă„ka hem direkt.
Hur lÄng tid maran tog var inte direkt nÄgot som Felicia Blom reflekterade över eller tÀnkte pÄ nÀr hon stretade pÄ meter för meter lÀngs Stockholms gator i den tryckande vÀrmen. Precis allt kretsade kring en enda sak: att ta sig i mÄl.
Sluttiden blev 4.43. NÄgot som hon var nöjd med. Trots att kroppen nu Àr rejÀlt sliten och att det mentalt var en riktigt stor utmaning, har hon alltsÄ inte helt stÀngt dörren för att springa ett nytt maratonlopp framöver.
â NĂ€, nĂ„gonstans hade vi ju vĂ€ldigt roligt tillsammans pĂ„ alla trĂ€ningar innan loppet. Ăr jag nu sĂ„ dum att jag springer en gĂ„ng till, dĂ„ vill jag gĂ€rna förbĂ€ttra tiden jag hade nu, sĂ€ger hon med ett skratt.
Och polarna dÄ? JodÄ. De kom i mÄl ocksÄ. Anna Pettersson pÄ 3.53 och Lizette Karlsson pÄ 5.09.