Supporterkultur på toppnivå

Fart, spänning och dramatik brukar det talas om i speedwaysammanhang.
Inte så konstigt kan konstateras sedan vår tidning tagit supporterbussen till Platenstadion i Motala för att följa matchen mellan Piraterna och Luxo Stars. Och framför allt för att kolla in supporterkulturen i Luxos supporterklubb Spinning Wheels i allmänhet och i speedwaysverige i synnerhet.

Full fart i Luxo Stars klack Spinning Wheels under seriepremiären borta mot Piraterna i Motala. Foto: Linus Johansson

Full fart i Luxo Stars klack Spinning Wheels under seriepremiären borta mot Piraterna i Motala. Foto: Linus Johansson

Foto:

Motorsport2005-04-28 06:10

När den nästan fullsatta bussen med 50 supporters anländer till Vimmerby intog undertecknad en strategisk plats i mitten av bussen. Eller strategisk och strategisk förresten, ville jag ha någonstans att sitta fick jag helt enkelt sätta mig där.
Resan gick lugnt till väga. Snabbt kunde konstateras, att det som många ser som supportersyndrom i många sporter med bara unga killar i 20-25-årsåldern inte alls existerade här. Fördelningen på såväl ålder som kön varierade. Det fanns gott om både små barn och pensionärer.
Efter ett kort stopp i Linköping verkar det som att nervositeten börjar göra sig påmind hos en del.
- Å, nu blir man så där nervös igen! utbrister någon längre bak i bussen.

Väl framme på arenan åker flaggor och tutor fram, allt för att ge förarna det stöd de förtjänar. Men någon bra start för Luxo Stars blev det sannerligen inte. Efter tre körda heat hade hemmalaget Piraterna ryckt åt sig en ledning på tio poäng.
Besvikelse bland Luxosupportrarna förstås. En del såg till och med aningen uppgivna ut. Men de flesta poängterade ändå att "det har ju bara gått tre heat, klart att vi vänder det här".
Det var de som höll humöret uppe även i motgång som fick rätt. Stämningen var på topp sedan det blivit klart att Målillalaget vunnit premiären med 56-40.
- Jag var inte nervös en enda gång, sa en av supportrarna.
Förarna hyllades och nyförvärvet Andreas Jonsson passade på att tacka sina nya supportrar med att kasta upp glasögon och blomsterbukett till dem. Vilka de lyckliga blev? Det har jag faktiskt inte en aning om...
Hemresan blev lika trevlig som ditresan, naturligtvis. Kan det vara annat än bra stämning efter en seger? Självklart inte. Patrik Engqvists försök att få igång allsång lyckades dock inte.
Faktum är att undertecknad (trots att bussen på ditresan var full till sista plats) fick två säten för sig själv. På något lustigt sätt hade min kamrat Ingemar försvunnit. Ja okej då, han hade kanske inte försvunnit. Däremot hade han fixat annat transportmedel hem. Om det var mitt fel låter jag vara osagt. Men jag tackade och tog emot. Två säten den 17 mil långa resan hem vore dumt att klaga över.

På hemresan analyserades förarnas insatser och belåtenheten var stor över vad nyförvärven Andreas Jonsson och Tomasz Bajerski hade presterat. Av de andra resultaten i premiären verkade det oavgjorda resultatet mellan Vargarna och Tony Rickardssons Masarna roa Luxosupportrarna mest.
Medan de äldre diskuterade speedway passade flera av de yngre på att ta sig en titt på den tecknade filmen "Hajar som hajar".
Själv funderade jag på supporterkultur i olika sporter. Vad jag kom fram till? Att speedway verkar vara en familjär sport där alla oavsett ålder är välkomna i supportergänget.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!