OS är i normala fall en av de största utmaningarna en idrottare kan anta – att vinterspelen avgörs under en pandemi gör inte uppgiften lättare.

– OS är lite annorlunda än andra mästerskap i och med att man nu är en del av en stor trupp med blandade idrotter, bor i OS-by tillsammans och kanske får fler mediekontakter än tidigare, säger prestationspsykologen Carolina Lundqvist, som jobbar för Sveriges olympiska kommitté (SOK), och fortsätter:

– Det gäller att kunna hålla prestationsfokus i den miljön och en del i det hela är att skapa sig en bild av hur det är under ett OS, till exempel genom att titta på bilder och utbyta erfarenheter med andra. Ute på arenan är det som vanligt, utöver att man kanske känner att det är ett OS i luften.

Därför blir de mentala förberedelserna inför spelen viktiga, särskilt med tanke på smittspridningen av covid-19 och risken att hamna i karantän.

– De ska vara förberedda när de kommer dit. Därför jobbar vi under långa perioder och ser den psykologiska biten som en utvecklingsdel i dem.

Inför sommar-OS i Tokyo i somras var det en ny situation, medan förutsättningarna inför vinter-OS i Peking i februari är andra.

– Det var mer osäkert under det året med många inställda tävlingar. Då var det mer ovant med restriktionerna, men nu är idrottarna vana att tävla i bubblor.

"Finns en oro som är bra"

Lundqvist var med under OS i Rio 2016, Pyeongchang 2018 och Tokyo, men under spelen i Peking kommer hon att stötta på distans utifrån idrottarnas individuella upplägg. Gemensamma nämnare i arbetet inför spelen är hantering av oro (specifikt inför smittspridning och positiva PCR-test) och nervositet – och att vara flexibel för förändringar.

– Det finns en oro som är bra för oss, som får oss att tänka till och undvika onödiga risker. Där kan vi fokusera på de saker vi kan påverka.

– Sedan har vi den andra oron, som är lite mer besvärlig. Då kan man dra iväg i långa och många tankekedjor kring hypotetiska framtidsscenarier kring saker som vi inte kan göra så mycket åt. Att göra sorteringen för att ta reda på vilken oro man fastnar i kan hjälpa mycket i sig.

Nervositeten är en annan del, som är återkommande även under normala omständigheter.

– Där gäller det att inte bli skrämd, utan att kunna prestera i avgörande situationer trots nervositeten.

"Vi lämnar ingen bakom oss"

Lykke Tamm, läkare och ledare för SOK:s hälsoteam som befinner sig med de aktiva i OS-bubblan, berättar att de flesta idrottare kommer väl förberedda till spelen, med ett bra team runt om sig. Under spelen assisterar hälsoteamet inte bara med exempelvis skador utan också med psykologiskt stöd.

– Det är, peppar, peppar, inte vanligt att vi har akuta psykologiska problem som behöver hanteras på plats. Såklart kan det vara någon som misslyckas med sina tävlingar som behöver extra stöd, eller någon som är extra stressad, säger Tamm.

Skulle någon i truppen isoleras i Peking på grund av positiva provsvar kommer läkarna på plats att ha ständig kontakt med den idrottaren eller ledaren.

– Vi lämnar heller ingen bakom oss. Skulle någon hamna i isolering kommer det ses till att någon stannar kvar i Peking.

Lykke Tamm har fått signaler från idrottarna att det finns viss oro för att hamna i isolering – men oron inför risken att stoppas från tävlingarna vid ett positivt testsvar är större.

– Just nu är man mest orolig för att testa positivt inför OS och inte få åka.

Om det händer finns hälsoteamet där som stöd.

– Det kan bli som en liten sorg. Idrottaren kan vara oerhört besviken och olika människor är olika rustade att ta sig igenom sådana motgångar.