Orientering är sporten där du med hjälp av en karta, en kompass och två förhoppningsvis väldigt snabba ben ska springa över kullar, genom skog och dalar för att hitta den närmaste vägen. Det är ofta geggigt, blött, terräng är tuff och sporten får relativt lite uppmärksamhet. I de svenska medierna får orientering mindre och mindre utrymme. I svensk orientering finns det just nu inga riktiga storstjärnor på herrsidan. Den störste svenske stjärnan genom tiderna, Jörgen Mårtensson, firade stora framgångar på 90-talet och lade skorna på hyllan för några år sedan. Då försvann inte bara en duktig löpare utan också uppmärksamheten för sporten. Något som dock finns kvar är talangerna. Som Simon Elgsten.

Flyttar till Eksjö
Vi träffas hemma hos Simon. Han verkar lugn och cool inför det nya liv som väntar honom. Då, när han flyttar till Eksjö, står ingen mat på bordet och väntar när han kommer hem och tvätten får han ta hand om själv. Det blir en ny verklighet för Simon om någon månad. Han tar det ändå med ro.
- Jag tror att det passar mig. Jag är bra på att ta ansvar.
Simon började med orientering på riktigt när han var tolv år och flyttade ifrån Eksjö till
Vimmerby. Innan dess hade han tävlat flera gånger med ett inte alltför lyckat resultat.
- Jag tror att jag kom bland de tre sista i alla de tävlingarna. I början lyckades jag på något sätt alltid springa vilse.
Han kommer från en riktig orienteringsfamilj där de flesta har någon anknytning till idrotten. Det föll sig till slut naturligt att han började även om det inte var så roligt i början. Simon har alltid tränat och tävlat för Eksjö SOK trots flytten till Vimmerby för fem år sedan.
- Eksjö är en mycket större och bättre klubb. Det händer mer där.
Nu är han sexton år gammal och ska senare i sommar flytta tillbaka till Eksjö för att börja på riksgymnasiet. Det är något som han ser fram emot.
- Det känns som att det är nästa steg i min karriär. Jag kommer bo på ett elevhem nära skolan. Eksjös gymnasium är det bästa orienteringsgymnasiet i Sverige. De fyra bästa i min ålder ska gå där. Vi kommer träna flera gånger per vecka och tävla på helgerna när det är tävlingssäsong. Jag kommer att gå naturprogrammet på skolan och göra det i tre år i kombination med träningarna i tre år. Efter det får man välja om man vill gå ett år till, berättar han.

Tränar mycket
Som 16-åring får man också vara med på svenska orienteringsförbundets rankinglista. Simon ligger just nu på en 67: e plats på P18-listan. En placering som han inte tycker talar sanningen.
- Jag var sjuk i vintras och det tog ett halvår för mig att komma tillbaka i bra form. Därför har jag inte kunnat träna så mycket. Rankinglistan stämmer inte riktigt. Man får lika många poäng om man vinner en liten tävling eller om man vinner en stor. Jag har aldrig slutat sämre än femma på rikstävlingarna. Jag har ju bara fått mina poäng i år, de som är äldre på listan har fått deras poäng räknade i fler år än mig. Simon tränar 5-6 gånger per vecka. Han tränar mycket styrka, mycket löpning och mycket på karttekniken. Bra kondition har han. Det visades inte minst när han gick i sjuan och åttan och då tog hem skoljoggen.
- Jag var sjuk det sista året, tyvärr. Det hade varit roligt med en trippel.

Tunga meriter
Simons största meriter är när han kom trea på SM i Huskvarna i september förra året och när han kom femma i O-ringen, även det förra året. Det är även Simons roligaste orienteringsminne.
- Det var väldigt roligt när det gick så pass bra, minns han.
De närmaste veckorna framöver kommer Simon använda till att ladda upp inför årets O-ringen som avgörs den 19-25 juli i Uddevalla. En annan tävling som Simon ser fram emot är SM som arrangeras i höst. Där ska han tävla i både P 16 och P 18.
- Det skulle vara roligt att komma på topplaceringar i de tävlingarna igen, säger han.
Håller du på med någon mer sport?
-Jag spelar innebandy också vilket jag hoppas kunna fortsätta med lite på sidan av orienteringen. I innebandy lever man på talangen. I orientering på träningen.
Vad har du för förebilder?
- Jörgen Mårtensson och Per Elofsson gillar jag, säger han.
Vad är det svåraste med din sport?
- Blir man sjuk kan det ta oerhört lång tid för att komma tillbaka. För att bli bra måste man vara oerhört träningsvillig.
Vad krävs för att bli topplöpare?
- För att bli en hyfsad löpare måste man vara listig, lugn, cool och träna väldigt mycket. Det är också viktigt att vara väldigt stark mentalt.
Vad har du för mål med orienteringen?
- Jag ska satsa riktigt hårt nu de här åren på gymnasiet sen får vi se Jag hoppas komma med i juniorlandslaget under den tiden.
Någon dröm då?
- Det skulle vara väldigt roligt att få springa VM. Sedan försöker de få in orientering som OS-sport till OS i Peking 2008. Det skulle förstås vara ännu häftigare, avslutar Simon.