Maja Dahlqvist är strålande glad men också lättad. Hon har bärgat ett silver i sprint i sitt första OS. Lättad eftersom hon känt den stora pressen.
– Ja, mest från mig själv men såklart även utifrån, mer än vad jag har trott själv, säger hon på läktaren på den isande Zhangjiakou-stadion.
Tårarna kom snabbt. När hon hade spurtat i mål och tagit sig upp på benen – då var det pojkvännen Kevin Bolger som fick en blöt kram.
– Jag försökte först och främst få luft, för jag mådde fan riktigt illa. Sedan grinade jag på det. Då är det svårt när man står och hulkar och måste ha in luft och samtidigt så, ja ni vet hur det här när man gråter. Det var speciellt, men också att han är där och jag kan dela det med honom.
"Bryr mig inte"
Bolger, som kör för det amerikanska längdlandslaget, skiter i att de kramades efteråt.
– Jag bryr mig inte om bubblan.
– Jag tror det är jag som gråter i hennes armar. Det är otroligt. Jag har inga ord, jag är så stolt över henne. Hon har kämpat så hårt för det här, säger han i målområdet.
För 27-åriga Maja Dahlqvist blev silverdrottning i dag, hon kunde inte gjort så mycket mer och såg sig slagen av Jonna Sundling med nästan tre sekunder.
– Jag vann ett silver idag. Jonna hade spel mot ett mål och jag kunde inte göra någonting mer. Jag spydde fem gånger efteråt, jag har tömt allt jag hade och är hur nöjd som helst med ett OS-silver.
TT: Du spydde fem gånger?
– Ja, jag var stum som en gris.
"Fick gräva djupt"
Bergen norr om Peking har gjort sig kända för sitt krävande klimat – hög höjd, sträng kyla, kärvande snö och isande vind. Redan i semifinalen såg Maja Dahlqvist ganska trött ut.
– Det har varit den tuffaste sprinten jag någonsin åkt. Jag märkte att det gick fort och trodde att tiden skulle räcka, men det är klart att det är inte den känslan man vill gå in till finalen med, säger hon och fortsätter:
– Det har känts skit egentligen, men det tror jag det har gjort för de flesta. Det är så tufft och hårt här. Jag fick gräva djupt i finalen.
Dahlqvist gick in i OS som klar favorit att ta hem guldet efter att ha vunnit de fyra senaste världscuptävlingarna. Ändå kunde hon inte rå på Sundling – som skadade sig i november och därmed inte kunde tävla.
– Jag tror inte jag hade vunnit alla fyra om hon hade varit med, om jag säger så. Det är en speciell känsla att gå in som favorit i ett mästerskap, det har jag aldrig gjort förut.
Hon skickar också en hälsning till bästa vännen Frida Karlsson, som körde in på en femteplats i skiathlon i lördags.
– Frida har en stor roll, all träning vi gjort och alla saker runt om. Man är inte själv i det här. Målet var att vi skulle ta medalj på alla lopp på OS – det har vi inte gjort. Men skyll inte på mig, säger Maja Dahlqvist och skrattar.