Petra Torstensson i par med Niklas Borrud. Petra Bergman och Henrik Svensson och så Hannah Svensson tillsammans med Linus Gunnarsson. Där har ni de historiska dansarna som sätter Vimmerby Sportdansklubb på kartan. Premiärtävlingen sker i Linköping nu i helgen.
Är det nervöst?
– Ja, men framför allt ska det bli roligt att testa på att tävla och få erfarenhet, säger Petra Bergman.
Vimmerbyparen kommer få bra stöttning.
Lagledaren Robert Jonsson berättar:
– Vi är nog uppemot 20 personer som kommer att åka till Linköping och heja på dem.
Två pass i veckan
Tävlingen är lagom stor och de kommer tävla i klassen Bugg Vuxen Regional.
Hur kommer det sig att man börjar tävlingsdansa?
– Den främsta förklaringen är att man gärna vill mäta sig med andra och även utvecklas som dansare. Det är roligt att tävla, säger Robert Jonsson som har tävlingsdansat en del i par med sin sambo Cornelia Beckman. De tävlar dock inte för Vimmerby, utan för Borås.
Dansarna i Vimmerbyklubben tränar i lokalen på Pumpen i Södra Vi. Träningsdosen är två gånger i veckan och flera av dem har hållit på i tre-fyra år.
– En vanlig träningskväll är vi ungefär åtta par.
Märker ni av ett ökat intresse?
– Ja, det kan man nog säga. Vår ambition är att även börja med tävlingsverksamhet för barn och ungdomar.
Vad krävs för att bli en bra tävlingsdansare?
– Man måste vara kreativ, ha musikalitet, vara stark och fysisk och ha bra kondition. Det är ganska så komplext.
Hur poängbedömer man er på tävling?
– I regel är det tre till fem domare som ger betyg från ett till fem, där ett är bäst.
Vad är det dom bedömer?
– Takt, förning, utförande och varianter.
Robert Jonsson berättar att för att nå final i tävlingarna krävs att man tar sig vidare från olika steg. Gallringen i de olika stegen är ganska så tuff.
Har klädseln någon betydelse för poängen?
– Nej, det ska inte ha någon inverkan. Sedan har det blivit så att de flesta försöker klä sig lite finare. Det hör liksom till.
På frågan om Vimmerbydansarna har några resultatmål i debuten, svarar Robert Jonsson blixtsnabbt:
– Etta, tvåa och trea, följt av ett skratt.
– Nä, nä. Vi ska bara göra vårt bästa, så får vi se vad det leder till, säger Petra Bergman.