Peder Fredricson tog lag-silver redan på OS 2004 och var sedan OS-tvåa individuellt både i Rio de Janeiro 2016 och i Tokyo i år.
Tre OS-medaljer alltså, men alla med "fel färg".
Det var med de förutsättningarna han och All In gav sig ut på den sista rundan av omhoppningen mot USA.
Och den här gången blev det äntligen guld.
När Peder Fredricson dagen efter kliver fram till intervjun hörs det vem som kommer – de båda medaljerna klingar fint när de slår ihop, konstaterar han.
– Det känns väldigt bra. Jag lämnar Tokyo med två sådana här, säger han och håller upp sitt guld och sitt silver.
TT: Hur skönt var det att äntligen ta ett guld också, efter tre silver?
– Precis som jag sade när jag tog silvret, man är superglad över sitt silver och tacksam för det, samtidigt som man är lite, lite, lite irriterad att det fattades en liten bit.
– Därför var det extra skönt i går att få gå in och ta hem en guldmedalj.
Perfekt läge
En bit bort står lagkamraterna Henrik von Eckermann och Malin Baryard Johnsson och fingrar på sina guldmedaljer.
De lade upp det perfekt, med felfria och snabba rundor. Men USA:s McLain Ward satte ytterligare press med en rasande snabb runda.
Kvar var bara Peder Fredricson och All In. Med allas ögon på sig – och med det efterlängtade guldet så nära att det nästan gick att ta på.
Men de tankarna försökte svensken slå bort bäst det gick.
– Det viktiga är egentligen att inte tänka på medaljerna när man går in, utan på sin prestation och vad man måste göra, säger han.
– Börjar man tänka på medaljerna är det lätt att det blir emotionellt och att känslor tar över, man kan bli nervös och det är lätt att göra ett misstag. Så man får försöka hålla fokus på prestationen, så får man ta glädjen över medaljen efteråt.
"Så imponerad"
Med omhoppningen mot USA gjorde troligen också All In sin sista insats i ett OS. Peder Fredricson satsar visserligen vidare mot Paris 2024, men då är hans nuvarande häst troligen för gammal.
Det gör ögonblicket då guldet säkrades ännu mer speciellt.
– Det är så med de bästa hästarna, de visar sin kvalitet när det verkligen gäller och det har han verkligen gjort här, säger Peder Fredricson.
– När OS är över kan man inte annat än att vara väldigt, väldigt imponerad över alla de svenska hästarna. För min del All In, som gjort alla de här hoppningarna med två omhoppningar och varit näst snabbast och snabbast i världen. Att sedan kunna göra felfria rundor emellan, det är jag så imponerad av.