Den 8 februari i år låg simstjärnan på operationsbordet på S:t Görans sjukhus i Stockholm efter sin halkolycka där hon ådrog sig en armbågsfraktur.
Mindre än ett halvår senare simmar hon hem ett OS-silver.
Som rena stålkvinnan.
Detta tack vare en stark stötteapparat på vägen tillbaka, en obändlig vilja – och slutligen inspiration från diskuskillarna som i går fixade de två första medaljerna till Sverige i OS.
Då gick Sjöström in och tog nästa.
– Det här är nog en av de största prestationerna jag har gjort i min simkarriär, säger Sjöström när hon möter den svenska pressen i källarkulvertarna i Tokyo simarena.
"Skrek högre än någonsin"
Efter målgång, när hon insåg att hon tagit silver, jublade Sjöström högt.
Det var ändå ingenting mot kvällen före.
– I går när Daniel Ståhl och Simon tog medalj så skrek jag högre än någonsin. Jag sov noll timmar i natt, men jag levde på energin från deras medalj, säger hon och skrattar.
Under förlägret i Fukuoka, den sista finslipningen inför OS, hängde Sjöström och de andra simmarna med Daniel Ståhl.
– Jag slog ju honom i armbrytning, och i yatzy också, säger hon.
Stålkvinnan där också.
Sjöström säger att hon aldrig trott på sig själv som medaljör i OS. Hon trodde inte att skadan skulle stoppa henne från OS – däremot om hon skulle våga åka till Tokyo.
– Jag tänkte att "shit, jag kanske får åka på ett OS och bli 22:a, missa semifinal". Så det fanns tankar om jag skulle våga göra det? Alla ser ju alltid mig vinna eller ta mig till final. Jag visste inte hur jag skulle hantera att åka på ett mästerskap och komma hem utan medalj, det har ju typ aldrig hänt, säger hon.
Skönt besked
Men redan i hennes första lopp, försöken på 100 meter fjäril, försvann de tankarna.
– Det gick så bra, så då kände jag "herregud, jag är så mycket bättre än jag nånsin kunnat tro", säger Sjöström.
Efter sjundeplatsen på 100 meter fjäril blev det successivt bättre. Femma på 100 meter fritt, bara 16 hundradelar från medalj – och sedan kom slutpunkten.
Fastnitad i silver.
På storbildsskärmen efter loppet fanns simsupportrar uppkopplade och i bild, däribland Sjöströms mångårige pojkvän Johan de Jong Skierus. På morgonen hade dessutom Sjöström och de andra svenskorna fått en hälsning från nära och kära inför lagkappen, där det blev svenskt rekord och en femteplats.
– Man önskar att alla de kunde ha varit här. Fansen också. Det hade varit häftigt att ha dem på läktaren. Men nu har man gjort det också, simmat utan publik på ett OS. Men det har ändå varit rätt skön stämning med alla simmare på läktaren, säger Sjöström som nu har fyra OS-medaljer i karriären, ett guld, två silver och ett brons.
Något speciellt firande blir det inte. Simmarna åker hem i morgon och redan den 26 augusti börjar ISL-touren.
– Jag ska ju simma om tre veckor igen. Vi flyger hem i morgon och jag får ta det lugnt ett tag, sedan ska vi till Italien och tävla igen. Tiden går så fort.
För Sarah Sjöström räckte den till ett osannolikt silver.