Sedan förra sommaren känner sig Sofia Åstedt bra igen – och simkarriären har gått spikrakt uppåt.

Hon gjorde mästerskapsdebut på kortbane-EM i ryska Kazan i november i fjol och tog sig till final på 200 meter fritt där hon blev åtta efter att ha slagit personligt rekord.

Nu har hon kvalat in till VM i långbana i Budapest där hon ska simma 200 meter fritt och mixedlagkapp i frisim.

Förklaringen till att hon rest sig så snabbt?

– Det är att man använder sina verktyg. Att känna som jag gjorde under coronapandemin är typ som innan ett lopp. Man vet inte vart man ska ta vägen. Det är både pirr och nervositet, man är lite skakig och har lite ångest. Det är så man känner, men när man dyker i vattnet försvinner allt det. Men då fanns det hela tiden och byggdes bara på, berättar hon.

"Sov hela tiden"

Sofia Åstedt kommer från Skene i västra Götaland, cirka fyra mil sydväst om Borås. Hon går på simgymnasiet i Helsingborg – har ett år kvar – och när hon började må dåligt satt hon fast i sin lilla etta i den skånska staden. Det blev som ett fängelse.

– Allting man gjorde var hemifrån, utom träningen, men vi hade inga tävlingar och vi hade distansundervisning. Man sov hela tiden, det blev mycket sjukanmälan därför. Man gjorde inga aktiviteter på kvällen, typ hängde med kompisar, efter träningen var man klar, då åt man middag och gick och lade sig, berättar Åstedt som beskriver sig själv som utåtriktad och "drivs av att umgås och hitta på saker".

Till slut berättade hon för sina föräldrar som rådde henne att berätta för sin tränare. Han slussade henne vidare till Triangelmottagningen i Malmö som samarbetar med Riksidrottsförbundet för att motverka och behandla psykisk ohälsa hos elitidrottare.

"Ska söka hjälp"

Sofia Åstedt säger att det är viktigt att den drabbade får ta det i sin takt.

– Det går inte att pressa en person dit, utan det måste komma inifrån. Det vet jag att mina tränare och annat folk utifrån tyckte var viktigt och jag som person kände att oavsett vad det handlar om så stöter jag bort det om det tvingas på en. Det sade jag och jag fick tid att komma på det själv, säger hon.

Vändningen kom förra sommaren.

– Man kom tillbaka till skolan och det kändes på riktigt. Simningen gick bra och jag hade min psykolog som jag pratade med, säger hon.

Det tog ett tag innan Sofia Åstedt ville öppna sig om sitt tuffa år. Från början berättade hon utåt bara att hon tagit hjälp av en idrottspsykolog och på så sätt tagit nästa kliv i simningen.

Nu berättar hon för att hjälpa andra.

– Det är viktigt att andra idrottare och unga vet att man kan ta sig igenom det här och att man ska söka hjälp. Det är inget som gör en mindre duktig, jag tycker att man är starkare när man söker hjälp, säger hon.

Hon ser sammanbiten ut, men är engagerad när hon berättar sin historia. När vi kommer in på VM lyser hela ansiktet upp.

– Det ska bli väldigt kul, jag har aldrig varit i Budapest och jag tycker att vi är ett väldigt bra gäng. Det är många som har varit med länge, så man kan fråga om allting. Alla är väldigt öppna, säger Åstedt.

Hon har stora mål och drömmar för framtiden. Redan i fjärde klass skrev hon att hon skulle bli bäst i världen och vinna OS-guld.

TT: Gäller det fortfarande?

– Jag har den lappen sparad hemma hos mina föräldrar, när jag väl är hemma hos dem brukar jag kolla på den. Ja, det är målet, säger hon.