När flera mindre skidnationer har ekonomiska problem och intresset för längdskidor dalar i Europa, har en av Norges största skidstjärnor Johannes Høsflot Klæbo valt att slänga fram ett förslag för att förnya sporten. Klæbo vill se över möjligheten att införa proffsstall i världscupen, med cykelsporten som förebild. Ett sådant upplägg finns redan i längdskidornas långloppscup.
– Jag är för innovation och att det får stöd från andra är fint att höra. Testa det under en mästerskapsfri säsong. Vad har man att förlora?, sade Johannes Høsflot Klæbo tidigare i höstas till Verdens Gang.
Från norrmannens sida är det inte tal om att skrota landslagen, som skulle få en fortsatt viktig funktion under mästerskapen.
"Spännande förslag"
Och att döma av reaktionerna från andra åkare är han något på spåren. Nu sällar sig flera svenska landslagsstjärnor till skaran av positivt inställda.
– Ibland behövs det något nytt för att höja intresset ytterligare. Jag tycker att det var ett spännande förslag. Johannes är ju en smart åkare, och inte heller en åkare som slänger ur sig vad som helst. Han har nog funderat en del på det där, säger Ebba Andersson.
– Det har varit väldigt gynnsamt i långloppscirkusen. Det känns som att statusen på långlopp har ökat lite grann för varje säsong som har gått. Och det känns som att varje långloppsåkare har haft rätt goda förutsättningar i sina team.
Bra för ekonomin
Emma Ribom menar att längdskidåkningen redan går år det hållet, med mer nytänk. Hon nämner bland annat den svenska trion Maja Dahlqvist, Frida Karlsson och Linn Svahn som i år valt bort träning i landslagets regi för egna satsningar.
– Långloppsteamen växer. Vi har sedan Maja, Frida och Linn, som håller sig utanför laget med en nyfikenhet att testa på eget, säger Ribom.
– Detta tar längdskidåkningen framåt. Det skapar lite vägar till att göra det mer modernt. Men det behöver inte betyda att man slopar landslagen.
Även William Poromaa och Jonna Sundling gillar Johannes Høsflot Klæbos utspel:
– Jag köper det, absolut. Vi har sett det i långloppen och vi har det även i cyklingen. Där fungerar det riktigt bra. Just för ekonomidelen är det bra, säger Poromaa.
– Jag kan nog instämma med att det skulle kännas intressant. Långloppsteamen verkar ju funka bra, säger Sundling.
Men flera av de svenska åkarna ser också att idén skapar problem.
"Ska inte de få tävla?"
Jens Burman är också intresserad, men vill samtidigt inte se att man skyndar fram en förändring.
– Man ser ändå att det funkar i Tour de France (i cykel) och även i långloppscirkusen. Det verkar vara bra och spännande miljöer. Jag är försiktigt positiv. Det är en kittlande tanke. Men jag tror att det finns många frågetecken man måste bena ut innan man tar det steget, säger Burman.
– Det finns en ganska stor grupp som inte ens skulle få vara med i ett team. Alla team vill ju toppa sitt lag, och då skulle det bli väldigt mycket norrmän och skandinaver. Många åkare från små nationer skulle kanske bli utanför. Ska inte de få tävla då? Jag tror att det finns både för- och nackdelar att gå åt det hållet.
Emma Ribom är inne på samma spår:
– Hur många norska team hade det blivit då? Hur många norska åkare hade fått stå på start i världscupen? Hur många svenska åkare? Vad händer med de små nationerna?, frågar sig Ribom.
Sveriges längdchef Lars Öberg förstår att förslaget lyfts. Öberg, som också sitter i längdkommittén i Internationella skid- och snowboardförbundet (Fis), tror att det finns pengar på marknaden som kan finansiera proffsteam inom längdskidåkningen.
– Ja, vi är en intressant sport där det finns pengar i bilden, säger Lars Öberg, men lägger till:
– Jag tror fortfarande på modellen med landslaget som ryggraden för en bra elitsatsning.