Tänk så fel hon hade, Ebba Andersson, när hon inför säsongen funderade över hur damloppen skulle se ut utan de senaste årens suverän Therese Johaug.
Så här lät det på höstens upptaktsträff:
– Det kommer åtminstone bli ett till spänningsmoment nu när hon inte är med. Therese har varit den åkaren som har satt upp högsta möjliga fart från start. Det har handlat om vem som kan gå med längst, eller om det ens är någon som kan gå med. Nu försvinner den faktorn lite grann, sade Andersson.
I lördagens tremil visade hon att det bästa sättet att angripa ett lopp utan Johaug i stället är: att bli Johaug.
När Andersson satte in det avgörande rycket efter drygt 12 kilometer liknade det alla de gånger norskan gjort samma sak. Likt Johaug kändes det som att den 25-åriga svenskan lekte med motståndarna.
Oförskämt pigg
Guldmössan gnistrar ovanpå det mörkbruna håret, leendet kan inte bli mycket bredare, munskyddet syns för en gångs skull inte till – VM är slut, vem bryr sig om corona? Ebba Andersson njuter av ännu ett VM-guld.
– Jag hade inte räknat med att jag skulle få det försprång som jag fick när jag väl höjde tempot. Ambitionen var bara att sträcka ut fältet. Men när jag ändå fick meter trots att jag inte riktigt kände att jag hade tryckt fullt på gasen, då förstod jag att det bara var att fortsätta hålla uppe tempot, säger Andersson.
Hon seglade in i mål nästan en minut före Norges Anne Kjersti Kalvå på silverplats och Frida Karlsson som tog brons.
Karlsson ramlade över mållinjen helt utpumpad och möttes där av en oförskämt pigg guldmedaljör.
– Det första jag såg var Ebba med hur mycket energi kvar som helst, medan jag typ hade noll kvar. Hon är helt fantastisk, säger Karlsson.
Ebba Andersson har länge kämpat för att nå den absoluta toppen. Först ville det sig inte riktigt i världscupen, och det tog 19 raka pallplatser innan hon fick sin första individuella seger.
"En fullträff"
På mästerskapen dröjde till för en vecka sedan innan det första individuella guldet kom. På tremilen kom det andra.
Två brons i skiathlon och stafett, där framför allt det senare var en stor besvikelse, kan inte förändra faktum:
– Jag skulle ändå säga att VM blev en fullträff. Jag får chansen att avsluta på det sätt som jag inledde det på, med en guldmedalj. Och sedan också sättet som jag genomför de olika loppen på. I tillägg till det har det varit två lopp där jag ändå haft nivån för att ta medaljer, men där det inte varit riktigt den fullträffen som det blev i dag och för en vecka sedan. Men fyra medaljer och två guld – det är ändå svårslaget.
En viktig gnista tändes förra säsongen, helt enkelt eftersom den blev en besvikelse.
– Även om jag tidigare inte nådde dit jag ville så har jag aldrig gett upp. Efter förra säsongen, som inte alls nådde upp till mina ambitioner, så försökte jag hitta ett sätt att ta nästa kliv.
Sjuk i corona
Det fungerade onekligen. Bland annat med hjälp av pappa Per-Ola, hennes personlige tränare, som tog ledigt tre månader från sitt jobb som lärare på skidgymnasiet i Sollefteå för att hjälpa sin dotter.
Det stora bakslaget kom i december när hon testades positivt för covid-19 och bland annat fick stå över Tour de Ski. Men sedan comebacken har hon varit i en klass för sig. Hon kom till VM med tre raka världscupsegrar i ryggen och på distansloppen i Planica blev det två guld och ett brons.
Det går inte säga annat än att Ebba Andersson tagit över tronen efter Therese Johaug.
– När jag såg de där två strecken på ett coronatest och insåg att ”nu blir det ändrade planer” ganska tidigt på säsongen, då hade jag ganska svårt att tro att jag skulle stå här med flera guldmedaljer och att jag har lyckats uppnå de framgångar som jag har haft sedan jag kommer tillbaka. Men det visar att hårt arbete lönar sig.
Landslagschefen Anders Byström kan bara lyfta på hatten. För honom är det inget snack om vem som är världens just nu bästa distansåkare.
– Hon har visat Johaug-klass i år, säger Byström.