Inför stafetten lade den finländske storstjärnan Iivo Niskanen ut en skämtsam bild på Instagram, ett montage av affischen till filmen "Tre män och en baby" från 1987.
Männen var han själv, Ristomatti Hakola och Perttu Hyvärinen, alla 31 år. "Babyn" ifråga heter Niko Anttola, 20-åringen som fick det tunga ansvaret att köra Finlands sistasträcka.
Och som han gjorde det.
Hyllas av lagkamraterna
När Anttola gick ut i spåren som Finlands yngsta stafettavslutare genom tiderna, hade lagkamraterna gett honom ett utmärkt silverläge. Men 30 sekunder bakom jagade Sverige, Frankrike, Tyskland och Kanada.
Ynglingen var dock aldrig nära att tappa silvret och fixade Finlands första medalj i herrstafett sedan 2009. Och den blott andra det här årtusendet.
– En strålande insats, säger Niskanen om Anttolas avslutning.
– Inför VM var det ingen som pratade om att han skulle köra stafetten. Men han har förtjänat platsen här under VM. Vi sade till honom i går kväll att vi är vana att missa medalj, och att det inte fanns något att förlora.
Åt Norge fanns inget att göra. Den stora guldfavoriten avgjorde i princip stafetten redan innan det gått fyra minuter, då Hans Christer Holund spräckte fältet. Sedan blev det en transportsträcka mot guldet för Pål Golberg, Simen Hegstad Krüger och Johannes Høsflot Klæbo.
Där bakom imponerade finländarna, och inte minst Iivo Niskanen. Efter Ristomatti Hakolas stabila förstasträcka spräckte Niskanen fältet (bakom Norge), och skickade iväg Perttu Hyvärinen nästan 40 sekunder före övriga.
Hyvärinen såg sedan till att det blåvita silvergreppet var starkt även in på sistasträckan, varpå Anttola knöt ihop säcken.
– Det här är stort. Det är så kul att få ta medalj med de här grabbarna, och att dessutom få med vår ”lillebror” på det. Alla hade en riktigt bra dag och vi hade kanonskidor. I dag fungerade allt. Det är inte bara en medalj heller, det är ett silver. Det är en stor sak, säger Hyvärinen
"Ett lopp i mängden"
Visst fanns det nerver inför slutsträckan, erkänner succémannen Niko Anttola. Men inte mycket mer än vanligt.
– Det är ingen vits att stressa upp sig i ett sådant läge. Jag hade allt under kontroll. Jag har åkt många 10-kilometerslopp i fristil tidigare. Det här vara bara ett i mängden, säger Anttola.
– Men jag är såklart nöjd och det är en häftig känsla att jag lyckades prestera i ett så tufft läge.
Guldmedaljörerna Norge var givetvis också glada efter att ha vunnit med den största segermarginalen, 46,9 sekunder, i en herrstafett sedan 1997.
– Det är härligt. Vi är ett fantastiskt lag med åkare, ledare och vallare som gör det här möjligt. Det är en stor dag. Stafett är speciellt, säger Pål Golberg efter Norges femte guld av fem möjliga på herrsidan i Planica.