Utsikten från längdlandslagets hotell i Mals, Italien, är vacker men den talar även om ett av vintersportens största hot: snöbristen.
För mycket snö är det inte.
Mycket snö finns det inte heller två mil bort, i schweiziska Val Müstair, där säsongens upplaga av Tour de Ski inleds på nyårsafton med sprint, fristil.
Men här är vi nu – och här är även Frida Karlsson som kliver in som en av de största favoriterna till att kamma hem totalsegern.
"Måste tro på mig själv"
23-åringen lyser och har inget emot att vara ett av namnen som det pratas om kan vinna hela spektaklet.
– Jag måste tro på mig själv. Det är många som säger att de tror på mig och då tror jag lite extra på mig själv också, säger hon till TT.
2020-21 missade Karlsson avslutningen av touren då hon skadade ryggen. 23-åringen gjorde chins i en dörrkarm och föll till golvet.
I fjol bröt hon touren i förtid.
– Det är sjukt svårt att undvika de infallen man får (chinsen), det är reptilhjärnan som kliver in. Jag försöker bara hålla mig lugn. Jag ska i mål, jag ska upp för den där backen och jag måste undvika alla hinder på vägen.
TT: Hur axlar du favoritskapet?
– Jag har egentligen inga problem med det, vad andra säger är en sak, men vad man känner inifrån är det viktiga. Jag brukar växa av att ha självförtroende. Nu ska jag faktiskt ta lite initiativ och styra lite i loppen.
"Bara att blåköra"
En annan som tror på Karlsson är landslagschef Anders Byström.
– Jag hoppas hon får fullfölja hela touren i år. De största favoriterna bredvid henne, som jag ser det, är Jessie Diggins (USA) och Heidi Weng (Norge). Jag hoppas Frida kan vara med och slåss i totalen, säger han.
Frida Karlsson igen:
– Det handlar hela tiden om att ta ett lopp i taget. Det är som golf, man kan bara fokusera på nästa slag.
TT: Sista backen i Val di Fiemme har du varit i men inte tävlat i, vad tänker du kring den?
– I den är det väl bara att blåköra, det är väl den lättaste etappen – ingen taktik och bara mata det man har. Det är en utmaning, den blir väldigt unik i sig, det blir en tävling mot sig själv, benen skriker men ändå ska du få hjärnan att vilja pusha, säger Karlsson och avslutar:
– Jag är taggad till tårna.