Den senaste tiden har flera kvinnliga idrottsstjärnor tvingats ta timeout på grund av problem med att balansera kost, träning och återhämtning.
Något som fått idrottsläkaren Per ”Pliggen” Andersson att slå larm.
– Detta är vår största utmaning inom uthållighetssidan nu. Framför allt bland tjejer. Här finns också en tystnadskultur, vilket är förödande. Det handlar inte bara om medicin utan också näringsfysiologi, beteendevetande, träning och psykologi, sade han tidigare till TT.
De svenska skid- och skidskyttelandslagen har redan agerat i frågan: Bland annat genom att anlita dietisten Stig Mattsson, som arbetar på uppdrag av Sveriges olympiska kommitté (SOK).
En doldis i resursteamet kan få avgörande betydelse för flera OS-hopp. Varje dag finns han på plats i franska Font Romeu för att kontrollera hur skidåkarna och skidskyttarna reagerar på träningen.
Stig Mattsson förklarar hur lägerdagarna kan se ut:
– Varje morgon får åkarna ge urinprov och väga sig. Vi kontrollerar att de håller vikten, säger han och ger ett exempel.
Sensor under huden
Om vattenbalansen är oförändrad, men de väger 400 gram mindre än vanligt kan en orsak vara att de har för lite kolhydrater lagrade i kroppen, säger han.
Varje åkare har också fått en sensor placerad under huden på överarmen, som sänder information om nivån på blodsockret till åkarnas mobiler.
– Vaknar åkaren klockan tre på natten kan orsaken vara att blodsockret är för lågt vilket kan vara ett resultat av för litet kolhydrater i kroppen, säger Stig Mattsson, som också har flera enskilda samtal med åkarna.
Allt för att undvika att de bränner ut sig.
– Ska man bli bäst i världen då måste man ha en extrem träningsbelastning för vad kroppen klarar av. Då blir kosten otroligt viktig och åkarna äter skitmycket, säger Stig Mattsson.
Hyllas av Frida Karlsson
Frida Karlsson, som nu är på plats i Font Romeu hyllar Stig Mattsson:
– Han har tillfört otroligt mycket. Man lär sig något nytt av honom varje dag. Från vad rödbetor innehåller till vad som krävs för att klara ett fyratimmarspass, säger hon.
I augusti avbröt hon träningslägret i Torsby och tog en oplanerad viloperiod, vilket bland annat gjorde att hon avstod rullskidtävlingarna i Trollhättan.
– Det var resultatet av att jag blivit smartare och känner min kropp bättre. Nu drog jag i handbromsen tidigare än vad jag gjort i yngre år. Sedan blev jag tyvärr förkyld, vilket gjorde att jag kom till höghöjdslägret senare, säger Frida Karlsson, som nu acklimatiserat sig på höga höjden och kan träna lika mycket som övriga i laget.
”Våga misslyckas”
Samtidigt känner hon igen sig när läkaren Per Andersson larmar om utbrända konditionsidrottare:
– Där kan jag bara tala för mig själv. Det handlar om att få in rätt kunskap tidigare i åldrarna. Jag slog igenom som väldigt ung och gick från att träna på skidgymnasienivå till landslagsnivå och få skidåkning som heltidsjobb. Det var en stor omställning och många banor att bryta. Det blev för mycket och för fort. Jag hade inte kunskapen att jobba med detta på rätt sätt.
Hon fortsätter:
– Man måste samtidigt våga prova lite själv och våga misslyckas. Det är så man lär sig. Problemet är de som inte kommer ur det, som fastnar i något annat än att bli bäst i världen på skidor.