Nu är Sundling störst genom tiderna

Gunde Svan, Sixten Jernberg – och Jonna Sundling. Efter ännu en uppvisning är 28-åringen nu en av svensk längdskidåknings verkligt stora. Och den första kvinnan att ta fyra VM-guld.
–Det har varit en bergochdalbana fram till där jag är i dag, säger Sundling.

Jonna Sundling med en av sina VM-guldmedaljer.

Jonna Sundling med en av sina VM-guldmedaljer.

Foto: Christine Olsson/TT

Skidor2023-02-26 14:05

En euforisk Anders Byström konstaterade redan efter den individuella sprinten att det är dags att erkänna Sundlings prestationer en gång för alla.

Byström lät nästan lite irriterad, åtminstone något frustrerad, efter att ha sett sprintstjärnan tangera Charlotte Kallas svenska damrekord på tre VM-guld. Det var Sundlings tredje raka sprintguld, efter att ha vunnit på både OS i Peking i fjol och VM i Oberstdorf 2021.

– Snart måste någon få upp ögonen för hur bra Jonna Sundling har gjort det. Hon har inte några utmärkelser på Idrottsgalan än vad jag vet. Men snart måste det vara dags, sade Byström.

Passerade Kalla

Efter ännu ett guld, tillsammans med Emma Ribom i söndagens sprintstafett, är Sundling nu Sveriges mest ädelt dekorerade VM-åkare någonsin på damsidan.

Fyra guld har inte ens Charlotte Kalla.

Och bara Gunde Svan har fler (sju stycken).

– Och att vinna tre mästerskap i rad, med de olika förutsättningarna som varit, i Peking i fjol, i Oberstdorf och så nu, med skador och sjukdomar och det hon har varit igenom. Det är helt enormt det hon gör, sade Byström efter sprinten.

Det är dessutom det andra VM:et i rad där Sundling tar dubbla guld. Två guld på två olika världsmästerskap har bara två svenskar lyckats med tidigare: Sixten Jernberg (1958 och 1960) och Gunde Svan (1985 och 1989).

Ser man bara på hennes insatser på olika mästerskap ser det ut som att Jonna Sundlings karriär har gått spikrakt uppåt. Hon har alltid hållit till i toppen, och tagit sprintguld i både junior-VM och U23-VM samt silver i ungdoms-OS.

Men resan har varit betydligt motigare än meritlistan ger sken av.

– Det har varit en bergochdalbana fram till där jag är i dag, säger Sundling.

Bort med halsmandlarna

Det är framför allt de tre–fyra senaste åren som 28-åringen från Tvärålund utanför Umeå tagit det sista steget, upp till den absoluta världstoppen.

En bidragande faktor var när Sundling inför säsongen 2019–20 tog beslutet att lämna tryggheten i IFK Umeå för att bli en del av starka Piteå Elit, då med bland andra Charlotte Kalla.

En annan att hon efter VM i Lahtis 2017, som hon missade på grund av sjukdom, tog tag i problemet att hon så ofta blev just sjuk. Sundling opererade bort halsmandlarna, och fick ner antalet sjukdagar betänkligt.

– Jag gick från 62 eller 65 sjukdagar per år till 12. Det är klart att det gjorde skillnad. Innan jag tog bort halsmandlarna var jag ofta väldigt sjuk, så att få vara frisk och få kontinuitet i träningen, det har varit väldigt viktigt för att kunna prestera, har Sundling tidigare berättat.

Världsbäst på motgångar

Nu säger hon, om utvecklingen sedan säsongen 2019–20:

– Det känns som att det har pekat lite mer uppåt de senaste tre åren, och att jag har utvecklats ännu mer. Jag har fått vara friskare och mer skadefri än vad jag har varit tidigare.

Motgångarna har dock fortsatt att komma med jämna mellanrum – men Sundling har också blivit världsmästare i att hantera dem.

I fjol skadade hon ena tummen och missade flera världscuptävlingar – men tog ändå OS-guld.

I vintras missade hon hela inledningen av säsongen, och många viktiga träningsdagar, på grund av en efterhängsen förkylning – men nu är hon ändå VM-drottning i Planica.

– Jag har lärt mig att hantera det. Det beror på vad det är för situation, men det känns som att jag har gått igenom väldigt många sjukdagar, den här säsongen var jag ju borta i en månad. Då var det ändå så att jag hade väldigt mycket erfarenhet av det sedan tidigare, så klart, säger Sundling.

Framgångssagan Jonna Sundling kan fortsätta även den kommande veckan. På torsdag körs den långa stafetten i Planica och där kan det bli ytterligare ett guld.

Om Sverige vinner stafetten gör Sundling i så fall Gunde Svan sällskap som den andra svenska åkaren att ta tre guld på ett och samma VM.

Fakta: Svenskarna med flest VM-medaljer

Bara sex svenska herrar och två damer har tagit tre VM-guld eller fler i längd genom åren. Här är de segerrikaste VM-svenskarna:

7 VM-guld: Gunde Svan.

4 VM-guld: Jonna Sundling, Torgny Mogren, Sixten Jernberg.

3 VM-guld: Charlotte Kalla, Per Elofsson, Thomas Wassberg, Nils-Joel Englund.

2 VM-guld: Ebba Andersson, Stina Nilsson, Johan Olsson, Sven-Åke Lundbäck, Thomas Magnusson, Assar Rönnlund, Sture Grahn, Karl-Erik Åström, Sven Utterström, John Lindgren.


Fakta: Svenskar som tagit flera guld på samma skid-VM

2023 i Planica: Jonna Sundling: sprint (klassisk stil) och sprintstafett (fristil).

2021 i Oberstdorf: Jonna Sundling: sprint (k) och sprintstafett (f).

2019 i Seefeld: Stina Nilsson: sprintstafett (k) och stafett.

2001 i Lahtis: Per Elofsson: 15 km (k) och dubbeljakt.

1989 i Lahtis: Gunde Svan: 15 km (f), 50 km (f) och stafett.

1987 i Oberstdorf: Thomas Wassberg: 30 km (k) och stafett.

1985 i Seefeld: Gunde Svan: 30 km (k) och 50 km (f).

1978 i Lahtis: Sven-Åke Lundbäck: 50 km (k) och stafett.

1962 i Zakopane: Assar Rönnlund: 15 km och stafett. Sixten Jernberg: 50 km och stafett.

1958 i Lahtis: Sixten Jernberg: 50 km och stafett.

1950 I Lake Placid: Karl- Erik Åström: 18 km och stafett.

1933 i Innsbruck: Nils-Joel Englund: 18 km och stafett.

1927 i Cortina d’Ampezzo: John Lindgren: 18 km och 50 km.


Fakta: Jonna Sundling

Född: 28 december 1994 (28 år) i Umeå.

Klubb: Piteå Elit.

Främsta meriter: VM-guld i sprint och sprintstafett 2023, VM-guld i sprint och sprintstafett 2021. OS-guld i sprint 2022, OS-silver i sprintstafett och OS-brons i stafett 2022. Guld i sprint på JVM 2014, guld i sprint på U23-VM 2016. Silver i sprint på ungdoms-OS 2012. Sju individuella segrar i världscupen, alla i sprint. Totalt 19 individuella pallplatser.

Tidigare VM: 2 (2019, 2021).

Debut i världscupen: 15 februari 2015.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!