För första gången i historien har Sveriges längdlandslag dragit in tolv medaljer på ett mästerskap.

Fyra guld, som i Planica, har Sverige heller aldrig tagit på ett och samma mästerskap tidigare.

Ändå är det nästan inte de fyra förstaplatserna som glädjer landslagsledningen mest efteråt, utan ett brons.

Herrarna fick bidra

William Poromaas tredjeplats på den avslutande femmilen innebar att herrarna också bidrog till rekordet.

– Man kan aldrig säga att den är värd mer, men betydelsen av den är stor. För det är något slags spärrar som släpper. Det är därför vi blir så lättade och glada över den här medaljen, säger landslagschefen Anders Byström.

Hade inte Poromaa lyckats på 50-kilometersloppet i klassisk stil hade det inneburit ett femte medaljlöst mästerskap i rad för herrarna. Det hade gjort att det där medaljrekordet lämnat en viss bismak efter sig.

– Då hade det blivit det här mästerskapet där vi slog rekord, men där det bara vara damerna som gjorde det. Nu har killarna bidragit och den känslan tror jag betyder mycket. För det får inte bli bara damer. Nu är herrarna med och bidrar, då får de en tårta i kväll också.

"Otroligt efterlängtat"

Lars Ljung och Anders Högberg kom in i landslaget som nya herrtränare för tre år sedan, mitt i medaljtorkan. Nu har deras målinriktade arbete äntligen givit frukt

– Det är otroligt efterlängtat och otroligt viktigt, det är så många som har jobbat så hårt för den här medaljen. Inte bara Wille utan många runt omkring också. För svensk herrskidåkning är det en jättehäftig dag och en fantastiskt efterlängtad medalj, säger Ljung.