Den svenska medaljen såg förlorad ut efter tre av fyra sträckor.
Och det såg faktiskt tufft ut redan efter de första fem kilometerna, när Maja Dahlqvist inledde med att tappa 20 sekunder på ryskan Julia Stupak och tyskan Katherine Sauerbrey.
– Jag tyckte att jag kände mig i bra slag, jag var jättepigg på uppvärmningen och bra länge under loppet. Sedan smäller det till när det smäller till, och då kan man inte kriga på samma sätt som på lågland, säger Dahlqvist om sin sträcka.
Norskan Tiril Udnes Weng tappade också mycket på förstasträckan, efter att ha ramlat, och därför blev det Ebba Andersson och Norges Therese Johaug som tillsammans gav sig ut på jakt under andrasträckan.
Karlsson väggade
Det gick okej men inte mer, och avståndet upp till den tysk-ryska ledarduon var fortsatt över 20 sekunder halvvägs in i loppet.
– Jag försökte bara hitta lugnet under inledande delen av sträckan och sedan försöka hålla farten med dem som jag gick med. För jag insåg att det var snabbt nog, säger Ebba Andersson.
När fristilssträckorna tog vid gick Frida Karlsson ändå ut med medalj i sikte. Men 22-åringen, som kollapsat efter de två inledande individuella OS-loppen, hade inte dagen nu heller. I stället gick hon in i väggen med någon kilometer kvar att köra och tappade massor av tid mot Norges Helene Marie Fossesholm och Finlands Kerttu Niskanen.
En slutkörd Frida Karlsson växlade över till Jonna Sundling på sistasträckan hela 35 sekunder från ledningen, och över 20 sekunder från Norge på tredjeplatsen.
Det var den OS-medaljen, tänkte nog många.
Jonna Sundling var inte en av dem.
Spurt om bronset
Den nyblivna olympiska mästaren i sprint behövde inte ens en kilometer på sig för att åka i kapp Ragnhild Haga, Norge, och Krista Pärmäkoski, Finland.
– Jag tänkte att jag skulle ta det lugnt. Men jag märkte ju att jag kom i kapp Norge och Finland väldigt fort. Jag tänkte ”ska jag gå om?”, för jag kände mig så pigg. Men jag hade som plan att ta det lugnt första varvet för att inte ”vägga”. Så jag sade till mig ”du stannar här, Jonna, du lägger dig här bakom”, så jag gjorde det, säger Sundling.
Åt det ryska laget, som tog guld, kunde hon inte göra något. Inte heller åt dagens stora silverskräll Tyskland.
"Alla gör superlopp"
Men OS-bronset skulle hon bara ha. Trion höll sig samlad ända in mot stadion innan Haga fick ge sig. Och efter en rafflande spurt lyckades Sundling också sprinta ner Pärmäkoski för att säkra ännu en svensk medalj.
– Jag åker mot två starka tjejer men jag kände in mot sista varvet att jag ändå hade bra med krafter. Jag försökte gå kontrollerat i sista backen och tänkte ”ingen minns väl en fegis”, så jag gick om där och tryckte på. Krista hängde på väldigt bra, men sedan på slutet hade jag ändå tillräckligt med krafter för att korsa mållinjen före henne, säger Sundling.
– Jag är glad över vår laginsats i dag. Alla tjejer gör superlopp i dag och alla sträckor behövs. En tredjeplats i dag, det känns verkligen som en vinst jämfört med i fjol när vi kom sexa på VM.
Frida Karlsson tackar Sundling för bronspengen.
– Jag känner mig inte jätteförtjänt av den. Jag har så himla grymma lagkamrater som gör det möjligt, säger Karlsson.