För åtta år sedan hade Sverige inte ens ett stafettlag på damsidan. Nu har skidskyttedamerna ordnat två raka OS-medaljer. Först silvret i Pyeongchang 2018 och nu, med delvis annan konstellation, ett guld i Zhangjiakou norr om Peking.

Linn Persson, Mona Brorsson, Hanna Öberg och Elvira Öberg var efter guldet noga med att hylla både varandra och alla andra runt laget.

– Det är så många som är en del av det. Johannes (Lukas), alla andra ledare, vallare, vi som kör men också alla tjejer runt omkring laget också, säger Hanna Öberg.

– Anna (Magnusson) och Stina (Nilsson) som står vid sidan av i dag, det finns också tjejer hemma. Vi har verkligen gjort det här tillsammans. Det är verkligen en laginsats från start till mål.

Genombrott 2018

Just gemenskapen lyftes fram som en av de stora framgångsfaktorerna när Hanna Öberg, Sebastian Samuelsson och resten av det nuvarande skidskyttelandslaget fick sitt stora genombrott på OS 2018.

De svenska skidskyttarna bor nu som då i huvudsak i Östersund och ses ofta såväl i spåren och på skjutvallen som på stan.

– Man får se alla sidor av varandra. Vi är med varandra hela året, dygnet runt stundtals, och man kommer verkligen nära varandra och blir sammansvetsade. Det blir som din andra familj. Man träffar ju de här mer än vad man träffar sin familj, sade Mona Brorsson till TT i samband med OS för fyra år sedan.

"Det finaste vi har"

Nu, som färsk OS-guldmedaljör, upprepar hon hyllningen av laget.

– Alla vi bor ju i Östersund och har verkligen daglig träning tillsammans och mycket sparring. Träningen är nummer ett, men nummer två är verkligen lagsammanhållningen vi har, säger hon.

– Den ger utrymme för att både lyckas och misslyckas tillsammans. Så det är väl det finaste som vi har.

Linn Persson och Mona Brorsson inledde med varsin stark sträcka och skickade ut Hanna Öberg som trea i spåret.

– Jag fick verkligen ett jättebra utgångsläge, Linn och Mona gjorde fantastiskt bra sträckor, det gav mig bra självförtroende också, säger hon.

– Jag är väldigt, väldigt stolt och glad över vilka lagkamrater vi har.

"Ha kul!"

Storasyster Öberg hade lite problem i det stående skyttet, men redde ut det och skickade ut lillasystern i ledning och med ett visdomsord på vägen.

– Jag tror att jag sade att hon skulle ha kul, säger Hanna Öberg.

Och det hade hon.

Elvira Öberg, som redan hade två OS-silver från sprinten och jaktstarten, gick ut i ensam ledning och var aldrig ens nära att tappa den.

Hon sköt fullt i det liggande skyttet, åkte bra i spåren och gled in mot det sista skyttet med vetskapen om att OS-guldet nu var nära.

– Efter Elviras sista skytte, när man förstår att det här kommer att räcka – det är en obeskrivlig känsla, säger Linn Persson.

"Förtjänar medaljen"

Elvira Öberg gläds efteråt bland annat åt att hon den här gången slipper att höra den norska nationalsången – efter två raka silverplatser bakom norska åkare.

Och åt att hon slipper åka hem som ensam medaljör – både i familjen och i laget.

– Det är klart att det är speciellt, det är ju den första medaljen som jag och Elvira får dela, säger Hanna Öberg, innan lillasystern tar vid:

– Jag kände verkligen det i dag, att jag vill inte vara den enda som åker härifrån med medalj, säger Elvira Öberg.

– Det är något extra att få dela det och vi förtjänar verkligen den här medaljen. Nu får vi åka hem som olympiska mästare alla fyra.