I takt med att prispengarna började trilla in på allvar, precis som sponsorerna, började Sebastian Samuelsson drömma om ett eget rullskidband för skejtåkning. Under VM i Pokljuka i vintras hintade han också om "ett spännande projekt" han hade på gång.
Nu står det klart. Ställer han sig på rullskidorna utanför lägenheten i Östersund har han fem minuter till lokalen han hyrt för att få plats med sitt nya rullskidband vars åkyta mäter 3,5 meter på längden och 2,7 meter på bredden. I lokalen finns dessutom ett gym, ett litet kök och dusch.
– Lokalen var inte i så bra skick när jag tog över den, jag har renoverat upp den med mycket hjälp av kompisar, och Jesper Nelin (också landslagsskidskytt) har varit här och hjälpt till. Är det någon som berättar var jag ska hamra så går det hyfsat, säger Samuelsson när han visar runt i lokalen.
Kan köra OS-banorna
Att en skidåkare eller skidskytt på egen hand gör en så pass stor investering – bara bandet kostade 1,3 miljoner – hör inte till vanligheterna. Men för Samuelsson är det viktigt att göra allt han kan för att nå sina mål.
TT: Hur mycket kan rullbandet bidra med?
– Det betyder jättemycket. Chansen att bli bäst ökar avsevärt med den här typen av band – jag kan få så bra kvalitet på mina träningspass. Inte minst för att jag kan ställa in vilken fart och vilken lutning, men sen har jag också skärmar med kameror så att jag kan se min teknik i realtid och laborera med den. Och jag kan programmera in OS-banorna och åka dem nu.
För att lyckas med någorlunda jämförbar backträning i Östersund brukar laget åka till Frösön för att köra uppför. Men då kan det ofta vara för brant för att åka rullskidor nedför, så att skidskyttarna får sätta sig i en buss sex-sju gånger per pass. På rullbandet blir det effektivare, och helt styrt efter Samuelssons önskemål.
Landslaget har även tillgång till ett likadant band via Nationellt vintersportcentrum i Östersund. Men där är det många som ska samsas om tiderna, både skidskyttar och längdåkare.
– För mig var det viktigt att ha ett band som är lättillgängligt och där jag kan bestämma mig på morgonen att "nu regnar det jättemycket, jag ska köra ett hårt pass – då får jag bättre kvalitet om jag går in och kör det på bandet."
"Är nog ensam"
Han berättar att norrmännen också har kört med sådana band länge, men de har vad han vet inga egna.
– Jag vet att Bjørndalen hade ett eget skejtband i sin lastbil i slutet av karriären, men annars vet jag ingen annan som haft något eget band, det är jag nog ensam om. Så jag hoppas och tror att några av mina framför allt norska konkurrenter sover lite dåligt när de ser det här.
Sebastian Samuelsson säger att många av konkurrenterna runt om i skidskyttevärlden nog kommer att bli förvånade, och att de inte lär tycka att det är jättekul att se svenskens satsning. Samtidigt tror han att fler och fler kommer att göra samma sak
– Jag tror att det här är framtiden, allt är ju så mätbart också. Och jag kan springa eller till och med cykla på bandet också om jag vill.
TT: Vad säger lagkamraterna, vill de köpa klippkort hit nu?
– Det har inte varit så mycket snack om det faktiskt. Och tanken är väl att jag ska försöka hålla det för mig själv just med tanke på att det var ett av huvudsyftena med det, att öka tillgängligheten. Man känner sig kanske lite oschysst ibland men jag tror att det är så man måste göra.
"Enorm motivationsboost"
Landslagstränaren Johannes Lukas har dock varit där för en inspektion.
– Jag tror att han tyckte att det var väldigt roligt och blev imponerad, det är ju verkligen en unik grej, säger Samuelsson.
Den senaste säsongen blev Samuelsson sexa i den totala världscupen och tog ett VM-silver i jaktstart samt ytterligare tre stafettmedaljer under mästerskapet. Inför årets säsong är det stora målet OS i Peking i februari.
– Det här ger en enorm motivationsboost, att jag känner att jag verkligen gör allt jag kan för att bli så bra som möjligt. Och så vet jag att jag kommer få otroligt bra pass här inne, både för tekniken och det fysiska. Jag har till och med byggt en yta så att jag ska kunna skjuta med skyttesimulator och det är en möjlighet som jag inte har haft när jag kört på band tidigare.