15 kilometer, fyra skjutningar och individuell start. Distansloppet i skidskytte är kanske den mest utmanande tävlingsformen av alla. Och den är både älskad och hatad.
– Jag tycker att vi borde stryka distansloppen från världscupen för de är tråkiga, säger Dorothea Wierer efter sin niondeplats i VM-loppet i Pokljuka.
TT: Du vill inte köra dem alls?
– De är för långa!
Hanna Öberg, som efter både OS- och VM-guld fixade en tredje distansmedalj, är inte oväntat av en annan åsikt.
– Jag behåller den gärna. Jag har ändå en hyfsad rad på distanslopp på mästerskap, säger hon leende efter silvermedaljen.
Eftersom varje bom resulterar i en straffminut är skyttet mer utslagsgivande i distansen än i andra tävlingsformen. Något som verkar passa Hanna Öberg – ofta kylig på vallen – bra.
– Det är en speciell tävling, vi kör den inte jätteofta. Det är en väldigt stor nyckel att skjuta bra och även hålla farten i 15 kilometer. Det är den tävling som kanske är mest olik de andra.
Och hennes resultatrad imponerar på konkurrenterna – inte minst eftersom det är just distans det handlar om.
– Jag är jätteimponerad. Hon är ju jättebra på den här distansen, det är liksom Hanna Öbergs distans, säger Tiril Eckhoff, som hittills tagit två individuella VM-guld i Pokljuka men bara blev 23:a i distansloppet.
Eckhoff skrattar när hon får höra Wierers förslag om att stryka distansloppen helt.
– Jag gillar att hon säger det när hon leder distanscupen. Men jag tycker att det här är den traditionella tävlingsformen, jag är inget speciellt fan av den själv egentligen, men jag tycker att det är sån respekt till de som vinner den. För då är du en ultimat skidskytt.