I par med italienaren Davide Ghiotto gav sig van der Poel ut på Nationella skridskostadions oval i Peking. Från högtalarna hördes Dire Straits klassiker "Walk of life".
"He got the action, he got the motion
Oh yeah, the boy can play
Dedication, devotion"
Ett givet val. Svensk idrotts just nu största stjärna kapade mellantiderna, en efter en. Tendensen var tydlig. Det olympiska rekordet skulle ryka, satsningen var mot en sänkning av hans världsrekord – 12.32,95.
Mjölksyran frätte
Adrenalinet pumpade, mjölksyran frätte i muskler som bad och bönade om att få ge upp, en vädjan till ledningscentralen i det egensinniga huvudet att sätta stopp för pinan.
Det lyste rött av smärta i varje fiber, i varje muskelcell. Men de har varit med förr, drillats av en idrottare som tränar hårdare än de allra flesta.
In på den sista rakan kom de i runt 50 knyck, kroppen och sinnet, helheten som gör Nils van der Poel till den främste i sitt gebit.
Svensken hade hejat fram konkurrenten Patrick Roest, nederländaren han slog med 47 hundradelar i den vanvettigt spännande duellen på 5 000.
Nu skulle han slå honom.
Klå 12.44,59.
Det gjorde han med råge.
Ett vinnande leende
Framför sig hade van der Poel en istäckt boulevard mot det andra OS-guldet på mindre än en vecka, en spurtraka på runt 100 meter som på nytt ledde rätt in i svenska hjärtan.
12.30.74. Ingen har någonsin skrinnat en mil snabbare. Svensken kapade tiden från VM i Heerenveen förra året med över två sekunder. van der Poel drog ned blixtlåset, log, vinkade till de svenska supportrarna på ena långsidan.
– Med runt 4 000 meter kvar upplever jag att det finns mycket kvar, men jag vågar inte riskera det för tidigt så därför blev det snabbt på slutet, säger den olympiske mästaren i Discoverys sändning.
OS-mästaren Ted-Jan Bloemen, Kanada och belgaren Bart Swings skrinnade ut som sista par. Ingen av dem var i närheten av att förstöra Nils van der Poels guldfirande. Men han själv var det.
– Jag gjorde mig själv lite nervös med ett felskär med 2,5 varv kvar, säger han om situationen strax innan målgång.
Nils van der Poel var på vippen att röstas fram till Jerringpriset för några veckor sedan, men ryttarstjärnorna från Tokyo fick majoriteten av rösterna.
Får träna på tacktal
Det var ett pris han inte gjort vågen över om han fått det. Året är långt, OS är inte över, men ett stalltips är att Trollhättans storhet nog får göra sig beredd på att hålla mer än ett tacktal.
– Det är coolt. Jag har fått så mycket upplevelser. Jag fick 5 000 meters-loppet som var så tajt och det här där jag kände att jag hade kontroll. Alla upplevelser man kan ha som idrottsman, jag bara tickar av dem.
Som Wolfgang Pichler påpekade i uppståndelsen efter guldet på 5 000 meter:
– Han är stor, han är en av de stora idrottarna, men vi har många i Sverige: Björn Borg, Ingemar Stenmark, Magdalena Forsberg, vi har så många superstjärnor. Vinner han det andra guldet, då är han en superstjärna.
Pichler, talangutvecklare för Sveriges olympiska kommitté, tränade van der Poel hemma i Inzell inför OS.
Efter segern på 5 000 öppnade den tyske demontränaren en flaska champagne. Den som känner Pichler anar att han hade en ny på kylning.
Nils van der Poel är sjätte svensk att vinna 10 000 meter på OS. Tidigare vinnare är Åke Seyffarth (1948), Sigge Ericsson (1956), Jonny Nilsson (1964), Johnny Höglin (1968) och Tomas Gustafson (1988).