Oliver Berntzon har i flera år varit på väg att etablera sig i den svenska eliten. 2018 tog han det där klivet som han både själv och många andra väntat på i flera år.
En stor anledning stavas mental styrka.
– Jag tog varje tävling som den var, utan några högt ställda förväntningar, och kom i bättre ordning med mig själv. Jag oroade mig aldrig på det sättet längre. Fan, idag måste jag ta 15 poäng, utan tog mer heat för heat. Och så får de gå som det går. Det gäller att hitta den balansen lite, säger Oliver Berntzon.
Det där har han spunnit vidare. På egen hand – men också med extern hjälp. I utlandet.
– Förra året så försökte jag träna på det själv, att jobba lite som mentala coacher jobbar, fast på egen hand. Sedan ville jag utveckla det ännu mer och sökte upp hjälp. Jag har tagit hjälp av en engelsk mental coach, som jag fått kontakt med via min systers man. Det funkar jättebra. Man är medveten om tankebanorna, vad man ska lägga sin energi på och fokusera på rätt saker, säger Oliver Berntzon.
Vältränad
Med det så vill han ta vid denna säsong där förra säsongen slutade. Han har redan fått kvitto på att han är på rätt väg - trots att han knappt kört en handfull tävlingar.
– Jag tog 16 poäng i Polen nyligen, och det gör man inte bara sådär om inte grejerna funkar. Man är ju bara människa, och det är klart att tankarna glider iväg och man tänker att ”tänk om det inte funkar som ifjol”. Men det var ett skönt kvitto, och där kände jag också verkligen att det hjälpte att jag tagit hjälp av en mental coach, säger Oliver Berntzon.
Oliver Berntzon är talangen som alltid tagit sin sport på största allvar. Han är en av speedwayvärldens mest vältränade förare - och det är också en styrka han har med sig. Framförallt när han åkt på smällar.
– Det är en jättehärlig känsla att vara i stark fysisk form. Åker du på en skada så kommer du alltid fortare tillbaka då, säger han.
Målen är höga. Både för sig själv - och med Dackarna.
– Jag har alltid varit den som satt stora mål. Extremt höga mål. Men de är längre inte lika spikade för säsong till säsong. Att kvala in till GP är ett mål. Men det är inte självklart att just i år ska det ske. Nålsögat att ta sig dit är litet. Det räcker med ett stopp så kan det vara kört. Men GP, köra i högsta ligan i Polen och vara en av de ledande förarna i Dackarna är ett mål. I Dackarna är det Greg, Magic och Dudek som folk pratar om. Jag vill vara en av dem, och inte stå bakom de andra, säger han.
"Känslogrej för stunden"
2018 slutade med silver i den individuella SM-finalen – och i elitserien med Dackarna.
– I år är det bara guld som gäller med Dackarna. Sedan är det inte bara upp till mig, utan hela laget måste funka, säger han.
Varför just Dackarna gjorde två av sina sämre insatser i finalerna är något han funderat på.
– Jag har funderat mycket på det. Men jag har egentligen inte kommit fram till något vettigt svar. Men det kändes lite som att vi tappade gnistan i första finalen hemma. Vi tog tre raka femettor, men sedan då? Var vi nöjda där? Då vände allt för Smederna. Ska man börja hemma, så gäller det att vinna, säger Oliver Berntzon.
Var det fel att börja hemma?
– Jag tycker inte det spelar någon roll. Det är en känslogrej för stunden. När jag körde i Vetlanda började vi borta, men förlorade hemma.
I årets lag får han sällskap av jämnårige Jacob Thorssell.
– Vi har ju kört våra karriärer ihop hela vägen och är jättegoda vänner, så det blir riktigt bra. Nu kommer han in på lite lägre snitt och det kan bli väldigt bra för oss, säger ”Vispen” som han kallas.
Vill ha finalrepris
Någon större koll på de övriga lagen säger han, att han inte har.
– Jag har faktiskt knappt koll på de andra lagen. Jag har koll på vårt lag. Jag bryr mig inte hur de andra lagen ser ut. Jag viker alltid mitt program på mitten för att inte se vilka som kör i det andra laget. Jag kunde inte brytt mig mindre, för jag anser att det spelar ingen roll vilka man möter. Vi ska vinna ändå, och då är det bara att gå ut och göra så bra man kan sedan, säger Oliver Berntzon.
Men han har ändå en önskemotståndare i en eventuell final.
– Smederna, så vi kunde få knipa till dem tredje gången gillt.