Guld igen, alltså.
Såklart att det var en märkbart rörd Dackelagledare vi pratade med på innerplan.
Det här varit en lång resa hit. Någonstans har mästarna från 2021 ångat på, hittat sätt att vinna – och visa sig var sylvassa när allt ska avgöras.
– Vi har helt enkelt varit bäst när det gäller, säger Teurnberg i ett koncentrat och en kort förklaring till varför de åter fick lyfta SM-pokalen.
Svårare än så kanske det inte är, trots att det finns en massa faktorer bakom om vi ska grotta ner oss.
– Det har kommit några tårar och det känns bara så fantastiskt. Vilket lag! Vi vann båda semifinalerna mot Lejonen och båda finalerna mot Västervik.
Dackelagledaren har under lång tid betonat vikten av att hålla ihop laget, att inte byta för mycket utan ge förarna förtroende. Att skapa en lagkänsla. Det har säkerligen haft en betydande roll i att Målillalaget bärgade ett nytt guld, det sjunde i historien.
Precis som många anat och trott blev finalreturen en rysare. Fyra poängs försprång var förstås inte så mycket att gå på efter matchen i Västervik förra veckan (47–43). Och det blev stentufft, trots att hemmalaget fick en smakstart och där de snabbt ryckte åt sig kommandot. Efter åtta heat tydde annars inte så mycket på att derbyt skulle avgöras först i slutheaten. Dackarna hade nämligen då en ledning på sex pinnar och en poängövervikt på tio i totalen. Då fick Västervik sprutt på maskineriet och åt sig närmare och närmare för att slut bara vara två poäng bakom i den sammanlagda ställningen.
Det var helt ovisst.
Med tre heat kvar att köra var skillnaden just bara två poäng. Då i heat 13, visade Leon Madsen vilken skicklig förare han är. Efter att haft det tufft hela kvällen vann han före Fredrik Lindgren och fick med sig Andzejs Lebedevs som trea.
Dansken fick även chansen i det första nomineringsheatet tillsammans med landsmannen och kaptenen Rasmus Jensen. Och som duon åkte. De tog en femetta och säkrade guldet inför vilt jublande hemmasupporters.
– Det känns helt underbart. Att komma in i det här laget och få det förtroendet. Med jag hade det tufft i början och fick inte alls ordning på inställningarna. Men vi jobbade hårt och till slut hittade vi rätt, säger Madsen med ett stort leende.
I nästa andetag berättar han att han alltid velat köra för Dackarna.
– Jag trivs här. Arenan är fin och faciliteterna är bra och fansen hängivna. Och vilka finalmatcher det har varit med all publik, både här och i Västervik.
Kör du i Dackarna nästa år också då?
– Haha. Jag vill köra här om jag kör i Sverige, men det är inte helt upp till mig.
Oavsett hur det blir kan han titulera sig svensk mästare.
På frågan till Mikael Teurnberg hur han värderar det här guldet, sa han så här:
– Det är alltid svårt att jämföra, men känslan just nu är att det här guldet känns ännu roligare än det 2021. Då var det mer väntat. Nu var det jämnt hela vägen in.
Poängen
Dackarnas poäng: Rasmus Jensen 10, Brady Kurtz 10, Andzejs Lebedevs 9, Leon Madsen 9, Daniel Bewley 6, Filip Hjelmland 2, Ludvig Lindgren 0.
Västerviks poäng: Fredrik Lindgren 13, Jacob Thorssell 12, Mikkel Michelsen 9, Bartosz Smektala 5, Anton Karlsson 4, Mads Hansen 1, Gleb Chugunov 0.