25-åringen från Mariannelund nämndes inte av många i förhandssnacket kring vilka förare som skulle lägga beslag på pallplatserna i tisdagens SM-final på Hejla Arena.
En av få som trodde på en topplacering var kanske han själv.
Och det var viktigt.
– Jag har haft mycket strul med min axelskada i början på säsongen. Inför SM hade jag laddat extra mycket och sett till att rehaba för att vara i bästa form. Målet var en plats på pallen i första hand och gärna den där biljetten till Målillas GP, sa Hjelmland.
När tävlingen drog igång visade Hjelmland att han menade allvar direkt. Han besegrade både Tomas H Jonasson och klubbkamraten Timo Lahti och vann sitt första heat.
I sitt andra framträdande fick han nöja sig med andraplatsen bakom Fredrik Lindgren. I tredje tog han en viktig heatseger före Antonio Lindbäck. I fjärde omgången blev det en ny triumf med Jacob Thorssell som närmast sörjande bakom.
De tio poängen innebar att han bara behövde en till i sitt sista heat för att säkra finalplatsen.
Och det gjorde han.
Med god marginal.
Andraplatsen bakom Philip Hellström-Bängs betydde att Hjelmland fick ihop 12 poäng och gick direkt till final tillsammans med Kim Nilsson och Fredrik Lindgren.
– Det flöt på riktigt bra i grundomgången och det var skönt att säkra finalplatsen med så god marginal, sa Hjelmland.
Han fick sedan se klubbkamraten Timo Lahti vara med och göra upp om den sista finalplatsen. Sista Chansen-heatet vanns dock av Hellström-Bängs före Lahti.
Hjelmland fick välja startspår som trea och ställde sig på ytterbanan. Han kom iväg hyfsat i finalen, men kunde inte hota Nilsson och Lindgren. I utgången av första sväng small det.
– Philip kom bakifrån och körde in i mig. Jag landade ganska hårt i planket på rakan där det inte var något luftstaket. Jag blev mörbultad, men var ändå uppe ganska snabbt. Det är inte läge att känna efter i sådana situationer, sa han.
Hellström-Bängs blev utesluten och därmed kunde Hjelmland säkra tredjeplatsen i omstarten.
– Jag är jättenöjd med bronsmedaljen. Det var bara Fredrik Lindgren och Kim Nilsson som slog mig under hela tävlingen. De är för bra helt enkelt. Samtidigt fanns det många vassa förare bakom mig i det slagna fältet så placeringen är riktigt bra. Det är min största merit.