Bakom luftstaketet på Hejla Arena finns ett flexibelt nätstaket, något som saknas på polska speedwayarenor där det är ett stumt trästaket istället.
När Tai Woffinden kraschade i Polen i söndags åkte han in under luftstaketet och fördes med ambulanshelikopter till sjukhus. Där opererades han under natten för flera frakturer och sen dess har britten hållits nedsövd.
Under tiden pågår diskussioner kring säkerheten på speedwaybanorna där flera förare har luftat sitt missnöje.
Oliver Berntzon och Matej Zagar tycker inte att det borde arrangeras träningsmatcher då det är många oerfarna juniorer med och kör där.
– Det är ju det som skapar krascherna. Vi seniorer testar grejer och tar det lite piano medan juniorerna kör all in och försöker bevisa sig, säger Berntzon till speedwayfans.se.
Tobiasz Musielak och Darcy Ward rasar på den sociala plattformen X och menar att luftstaketen borde fästas i marken.
Här är ett likadant nätstaket bakom luftstaketet på Lejonens Onepartnergroup Arena i Gislaved.
När VT-sporten pratar med Västervik Speedways lagledare Morgan Andersson på tisdagen förklarar han skillnaden på svenska banors staket gentemot de polska.
– I Sverige har vi ett sviktande nätstaket bakom luftstaketet. I Polen har de ett trästaket som är stumt. När exempelvis cykeln kommer först och lyfter upp luftstaketet kommer föraren efter i 90 kilometer i timmen med fötterna före och åker rakt in i trästaketet bakom som är ungefär lika hårt som en betongvägg. Det är klart att de bryter sig, precis som Jaroslaw Hampel gjorde när han bröt lårbenet för tio år sen och flera med honom, säger Andersson som är irriterad över att Polen inte har fått det säkrare.
– Jag blir förbannad. Säkerhetsmässigt när det gäller staketen ligger Polen långt efter Sverige. Det enda de lyckats göra, efter att Darcy Ward blev rullstolsburen efter att ha kört in i staketet efter sista luftkudden, är att fixa ett flexstaket där, men det är också för hårt. Då är det bättre att ha det som vi har i Sverige att staketet på rakorna är av plyfaskivor där chansen är större att de ger med sig om de kör in där istället för att det är för hårt.
På raksträckorna har Hejla Arena ett trästaket gjort av plyfoskivor som ger med sig och bromsar upp om någon kraschar in i det.
Det flexibla trästaketet gjort av plyfoskivor syns vid starten på Hejla Arena.
Vad säger du om att fästa luftstaketen i backen?
– Jag kan köpa det om det är en krasch i väldigt hög hastighet. Problemet med det är att om det inte är en jättesmäll flyger föraren ut på banan igen. På Hejla är vårt luftstaket nedgrävt tio centimeter. Men återigen, det största problemet är vad som finns bakom luftstaketet.
Så säkerheten när det gäller staketen på Hejla Arena är bra?
– Inte bara på Hejla utan i hela Sverige skulle jag säga. Sen är det klart att saker kan hända ändå med tanke på vilken sport vi håller på med, avslutar Morgan Andersson.
Västervik Speedways lagledare Morgan Andersson är inte nöjd med Polens staket kring speedwaybanorna.