Visst, han kammade noll i ett par heat, men inget annat var att vänta. Sammy van Dyck ställdes mot obesegrade Smederna och varje poäng han möjligtvis skulle kunna ordna, sågs som en framgång och en bonus för Dackarna. 

Redan i sitt första framträdande fixade han en enpoängare, men det var inte den som satte känslorna i brand bland hemmafansen, utan prestationen i hans sista heat. 

Dackarna hade sex poäng upp med tre heat kvar att köra. Smederna var storfavorit att sno åt sig en femetta i första nomineringsheatet. Sammy van Dyck körde tillsammans med storebrorsan Avon. 

– Det var lite nervöst när jag körde ner mot starten, men när väl tejpen släppte så kände jag ingenting. Jag ville bara köra så bra som möjligt. 

Och jo, det lyckades han med. Han kom ut som tvåa i starten och där blev han kvar – trots hård uppvaktning från jagande Johannes Stark.

Kände du att du hade kontroll, eller hur var det?

– Nja, jag vet inte. Jag hörde honom ett par gånger, men det var lugnt. 

Andraplatsen gav Dackarna två viktiga poäng.

Vad kände du när du fick såna reaktioner från publiken?

– Det var jättekul och jag hade många kompisar som såg matchen också. Och skönt att vi vann. Det var nog en skräll. Smederna hade ju inte förlorat en enda match innan. 

Du är bara 15 år och kör tillsammans med flera stjärnor. Hur är det?

– Det är bara roligt. Det var inte så länge sedan som jag var här och tittade och drömde om att någon gång får köra med Doyle, Janowski och de andra storfräsarna. Nu gör jag det. Och jag får mycket hjälp av de äldre.